Wireframes är något som jag normalt skissar upp för hand, antingen tillsammans med kund vid första mötet eller hemma framför datorn efter genomgången med kund. Fördelen med att istället använda någon form av programvara är att det går fort att få fram en mockup som är väldigt grundläggande, men ändå tydlig. Det gör att det går fort att skapa layoutförslag och göra enkla korrigeringar av innehållet innan jag gåre vidare i Photoshop.

Det finns en hel del olika programvaror för att jobba med Wireframes, men jag har inte riktigt fastnat för något av dom. Häromdagen så läste jag en artikel av Six Revisions som heter "The Benefits of Wireframing a Design" och därefter artikeln "Ultimate Guide to Website Wireframing" där jag fick se att Google Docs har funktioner för wireframing.

Google Docs och dess Drawing funktion har grundläggande funktioner som kan användas för wireframes, men lägger du till en template så får du plötsligt en riktigt trivsam milö för Wireframes. Jag gillar templates skapade av Morten Just och det blir nog dom jag kommer att leka med framöver.

Använder du dig av Wireframes i ditt arbete och om du gör det har du tips på program som du tycker om att jobba med? Skriv gärna en kommentar och tipsa eller dela med dig av dina erfarenheter av wireframes!

Dom senaste veckorna har varit omtumlande och jag misstänker att det dröjer till nästa vecka innan jag kan börja få någon styrsel på saker och ting, men det känns iallafall som att huvudet har lite lättare att fokusera nu när begravningen börjar närma sig och förberedelserna börjar falla på plats.

Stackars Kodmyran har fått vänta längre än vad som är rimligt, men som tur är så är Katrin och Erik mer än förstående. Nu är det dock dags att sätta fart med webbplatsen så den kan lanseras. Index är så gott som klar med smärre CSS fixar och undersidorna ska gå fort när det väl är klart.

Tyvärr så ligger jag också lite efter med skolarbete också, vilket jag måste ta tag i så jag inte hamnar för långt efter så det påverkar projektarbeten på Mortfiles. Lyckligtvis så är det inga stora saker som ska göras, men även den mista sak känns oöverkomligt just nu. Jag hoppas det ska ändras till nästa vecka.

Mortfiles NX hamnade lite efter tidschemat också, men där har jag haft lite tur med framförallt Kundcentret där Cpanel integration redan är på gång liksom en konverterare från det gamla systemet. det gör att övergången blir smidigare även om det blev en liten fördröjning. Även andra delar av IPB's serie av produkter går framåt i betydligt högre takt än jag hade tänkt, vilket är mycket positivt!

Just nu fokuserar jag på begravningen på fredag, men projektarbetet börjar långsamt få lite momentum igen även om det går lite långsamt än.

http://www.youtube.com/watch?v=71t5XJOvGnk

Deepedition får äran att bli den första söndagsbloggen dels för att Niclas aka @deeped var den person som fick igång mig ordentligt på Twitter, något som berikat mitt liv ordentligt och dels för att bloggen i sig är ett fantastiskt virrvarr av inriktningar där du aldrig vet riktigt vad Niclas kommer att skriva om härnäst.

Det enda du med säkerhet vet är att vad som än dyker upp så är det bra skrivet, väldigt personligt och att det varierar mellan knivskarp kritik och en öppen kärleksförklaring till sociala medier i allmänhet och fantastiska människor i synnerhet.

Bloggen är enkel och stilren vilket gör den lättläst och lätt att navigera. Många bra funktioner för att dela innehållet bland sociala medier och kommentarerna är förbättrade med Disqus så det är lätt att deltaga i kommentarerna. Flattr finns för dom som vill ge extra mycket tillbaka till Deepedition. Självklart är det Wordpress som ligger bakom bloggen.

När lagförslaget presenterades så var det många privatpersoner som applåderade och hurrade för nu fick inte fotograferna smyga runt i buskarna längre när dom satt på skithuset eller pillade snorkråkor i sovrummet. Jag tror inte dom riktigt förstår vad lagförlaget egentligen innebär.

Lagförslaget är nämligen inte skrivet så, egentligen, utan det är antydningar inlindade i luddighet så egentligen är det svårt att veta riktigt vad som är ok och vad som inte är ok. För att göra hela lagförslaget ännu knepigare så är det inte användandet av bilderna som ska vara olagligt utan handlingen när man tar kortet som gör dig till brottsling.

Det faktum att den föreslagna lagen inte specificerar vad som ska vara olagligt att fotografera utan det finns en gråzon som i stort sätt vilken situation som helst kan sägas passa in i. Det är den fotograferade personens upplevelse av kränkning som avgör, men hur ska den personen ens veta om att man blivit fotograferad och vem ska kontrollera det?

Tydligen ska även ett tyst medgivande från den fotograferade räcka som tillstånd för att få ta ett fotografi och återigen dyker frågan upp om vem som ska kunna avgöra om ett sådant medgivande har givits?

Nikke tar också upp problematiken med övervakningskameror som med den nya lagen blir olagliga och det faktum att varje person med en kamera i mobilen med största sannolikhet blir klassade som kriminella för eller senare.

För mig känns den här lagen minst sagt märklig och nästan konstruerad för att ha ett slags "universellt fotovapen" som man kan ta fram när ingenting annat kan fälla en pedofil, paparazzi eller undersökande journalist för att nämna några tänkbara "offer". Lagen täcker in allt och inget på samma gång så den blir knappt användbar.

Det är ytterligare ett steg mot "guilty by default" som jag tycker osar illa, men som ligger i linje med den sammhällsbild vi har nu med allt mindre resurser till brottsbekämpning och allt mer resurser till ekonomiska intressen. Vi har redan PUL och liknande lagar som styr vilken typ av fotografering som får och inte får användas och den fungerar bra enligt mig.

Däremot så kan jag tänka mig att det sätts upp större krav på media att följa PUL bland annat eftersom media gärna kniper kort på brottsoffer och kändisar gömda bakom "nyhetsintresse" eller "offentlig person" lite väl slapphänt ibland, men inte en lag så menlös och luddig som den här.

Sammanfattning

I promemorian föreslås att ett nytt brott införs i brottsbalken benämnt olovlig fotografering. Brottet tar sikte på sådan fotografering som innebär ett intrång i den fredade sfär som enskilda bör vara tillförsäkrade mot andra enskilda.

 

Straffbestämmelsen föreslås omfatta den som, på ett sätt som är ägnat att kränka den enskildes personliga integritet, olovligen fotograferar eller annars med tekniskt hjälpmedel tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller i ett annat liknande utrymme. Bestämmelsen föreslås vidare omfatta olovlig fotografering eller annan bildupptagning som, oavsett plats, sker på ett sätt som är påträngande, närgånget eller dolt och ägnat att allvarligt kränka den enskildes personliga integritet som privatperson. Straffet föreslås vara böter eller fängelse i högst ett år.

 

Vidare föreslås att det inte ska dömas till ansvar om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig. Dessutom föreslås att straffbestämmelsen inte ska gälla fotografering eller annan bildupptagning som utgör ett led i en myndighets verksamhet. Allmänt åtal föreslås få väckas om målsäganden anger brottet till åtal eller om åtal är motiverat från allmän synpunkt. Därutöver föreslås att den i propositionen Förbättrat skydd mot stalkning (prop. 2010/11:45) föreslagna straffbestämmelsen olaga förföljelse ska omfatta olovlig fotografering.

 

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2012.

 

En av dom vanligaste rekommendationerna för att få en mer aktiv blogg eller webbplats är att kommentera på andras bloggar. Det ska i sin tur leda till mer trafik tillbaka till din webbplats och skapa kontakt med andra bloggare. Psykologiskt kallas det för "Commitment", dvs du investerar i någonting och därmed blir tröskeln för utbyte mellan dig och den person eller företag du gör en commitment med betydligt mindre.

För mig så är utbytet av länkar och ökad trafik en sekundär effekt för jag tillhör skaran av hopplösa optimister som tror att om innehållet är bra nog så kommer folk att besöka Mortfiles ändå. Syftet för mig är därför att dels ge lite länkkärlek till bloggare jag tycker är intressanta och roliga att läsa och dels att knyta kontakt med personerna bakom. Ett slags närverkande med ökad trafik och uppmärksamhet som bonus med andra ord.

Varje söndag så kommer jag att skriva om en ny blogg som berör och intresserar mig och det kan hända att jag under året går lite längre och skapar en databas över dom bloggarna jag rekommenderar. Målet är att presentera 50 bloggar under 2011 med början imorgon. Det är inte helt omöjligt att jag avslutar året med en sammanfattning och omröstning om vilken av årets bloggar som du och andra läsare tyckt varit bäst under året.

Jag har redan en ganska lång lista med bloggar som kommer att bli presenterade, men jag tar gärna tips på andra bloggar som du tror kan vara av intresse för mig, även om det är din egen blogg. Skriv gärna en kommentar här med länk till den eller dom bloggar du tycker jag ska kika på så kanske det blir just den bloggen som dyker upp en söndag i en nära framtid :)

När nyheten om vad Dagens Samhälle tänker göra så rullades det ögon och suckades på Twitter, men själv anser jag att det troligen är det enda sättet för traditionell media att överleva. I en digital värld där tidskrifter publicerar sina artiklar mer eller mindre utan kostnad på Internet så finns det inget utrymme för tidningarna att tjäna pengar för jag tror att antalet personer som köper papperstidningar kommer att minska med tiden eftersom dagens yngre generationer är vana att konsumera digitalt.

Jag har aldrig riktigt förstått affärsmodellen för tidningar som lägger ut sin tidskrift på Internet för att även om dom får intäkter genom reklam så kan det ändå inte vara särskilt lönsamt. Det ser vi ju på hur kvalitén på tidningarnas innehåll hela tiden får stryka på foten för sensationsjournalistik och skvaller.

En mer logisk utveckling är att tidningarna erbjuder en webbtidning på samma sätt som papperstidningar, dvs som prenumerationstjänst. Det kräver dock att innehållet i tidningarna höjer sin kvalitet ordentligt och att priset ligger i linje med distributionskostnaderna, dvs något billigare än traditionell papperstidning som borde ha högre kostnader för produktion och distribution.

Samma sak har vi har sett när det gäller tidningarnas pinsamma försök att publicera på Ipad och andra tablets där såväl innehåll som prissättning varit helt uppåt väggarna. man har inte förstått hur man ska dra nytta av mediet eller hittat en rimlig prissättning för att locka till sig läsare. Det måste tidningarna lära sig och fort om dom ska hinna med att fånga potentiella läsare och forma en plattform för framtida inkomster.

Så jag skakar inte på huvudet åt Dagens Samhälle, jag nickar bara förstående och hoppas att dom förstår vad dom måste göra för att kunna ändra affärsmodell så att dom fortfarande kan locka läsare till sin Internetbaserade tidning för lyckas dom inte med det så kommer dom att gå i konkurs tillsammans med övriga tidningar inom 10-15 år.

Det var i april förra året som dom tre Telecombolagen började yra om att det vore rimligt att Google med flera betalar extra eftersom deras tjänster användes mycket i deras nät. Nu vill alltså Telenor ha en liknande avgift med motiveringen att normännen tittar på så mycket video i sina mobiltelefoner och över mobilt bredband...

– Vi tvingas förhålla oss till en helt okontrollerbar trafik. Det betyder att vi måste överinvestera i nätkapacitet för att vara på den säkra sidan. Frågan blir då: Var ska vi hämta pengarna. Om inte systemet ändras måste det antingen till en drastisk prisökning för kunderna eller så kommer bara de stora operatörerna, som har möjlighet att investera, att överleva, säger Telenors teknikchef Rolv-Erik Spilling till Dagens Næringsliv.

Jag förstår inte vilken verklighet som dom här personerna som får dom här hjärnsläppen lever i? Är det någon slags makttripp man går på eller är man så helt uppe i det blå att man helt tappat logik och moral? Med tanke på att det är Telenor vi pratar om så är det väl ganska troligt...jag hyser inga varma känslor för Telenor kan jag villigt erkänna.

För mig så låter kråksången ganska bekant eftersom det är samma gnällande som webbhotellbranschen gick igenom för 5-10 år sedan när det blev uppenbart att det inte går att ha webbhotellpaket med obegränsad bandbredd eller obegränsat webbutrymme. Idag är det ett säkert tecken på att webbhotellet inte vet vad dom håller på med eller att det är ett skojarföretag bakom fasaden.

För mig så är det ganska enkel logik att om du säljer en tjänst till en kund och inkomsten inte täcker kostnaderna för tjänsten så måste man höja priset. Det funkar inte att låtsas ha en billig tjänst och sedan försöka tvinga någon annan att betala för att få leverera tjänsten till kunden. Det är extra korkat om den tjänsten är den som kunderna använder mycket för om den tjänsten försvinner ur utbudet så blir ju det man försöker sälja mindre värt för kunden och då går kunden någon annanstans.

Så Rolv-Erik, ni är inte tvungna att förhålla er till okontrollerad trafik, ni är tvugna att se till att ni har en affärsmodell som är ekonomiskt försvarbar genom att kostnaderna är lägre än inkomsterna och det kan ni bara få genom reglerade paket. Kanske är det er oheliga allians med Telefónica som får er att börja hjärnfjärta, men det är dags att vakna upp nu och se vad som händer i världen och inte bara i konferenslokalen med dom andra "höjdarna".

Obegränsade paket är orimliga och ni får helt enkelt skylla er själva om ni är så jävla dumma att ni tror att kunderna inte kommer att använda trafiken i allt högre grad för varje dag som går. Det kallas utveckling och att vara lyhörd till kundernas behov, något som aldrig varit Telenors starka sida kan man lugnt säga.

Skärp er Telenor och sätt er i skolbänken så ni kan plugga affärslogik bas iallafall istället för att kläcka ur er dumheter som verkar ligga decennier tillbaka i tiden rent tankemässigt.

Fler som ryter:

• [size="2">Jardenberg kommenterar[/size]
• [size="2">Telenor vill ha extra betalt för nätvideo[/size]
• [size="2">Gnäll från Telenor[/size]
• [size="2">Dagens Nyheter[/size]
• [size="2">Realtid[/size]

Idag har mina frågor fått svar och med det så har min hjärna fått ro från spekulationerna och försöken att hitta svaren på egen hand. Jag har på sätt och vis fått ett avslut på den smärta som jag levt med en vecka nu. I dess ställe infinner sig nu saknaden och minnena från min barndom bubblar upp i min hjärna.

Minnen som när jag höll David för första gången och vi sov första natten i vårt nybyggda hus i Djura. Våra resor till badplatsen där vi spenderade hela dagarna och mamma och pappa fick hämta oss på kvällen för att vi aldrig kom hem. Timmar spenderade framför ladugården med luftgevär så vi fyllde måltavlan med blykulor. Hundratals timmar spenderade med att bygga kojor på höskullen.

Hur jag lärde honom att träna med mina vikter och timmar spenderade med skratt och fokuserade blickar när jag visade honom vad jag lärt mig inom olika kampsporter. Alla gånger jag tröstade honom när han ramlade eller gjorde illa sig och alla gånger han skrattade så han kiknade när jag lyckades snubbla eller slå huvudet i en stege.

Mest av allt minns jag våra helger på hagavägen när jag gick på gymnasiet när David stannade över helgen och vi tillbringade all tid framför tvn tillsammans. Jag kan ärligt säga att jag aldrig sett David lyckligare än dom få stunderna när vi lämnade den hårda bistra verkligheten utanför mitt fönster för en värld av mysterier och fantastiska historier. Inga ord behövdes sägas utan en blick och ett leende mellan oss sa allt vi behövde. Jag önskar att jag kunde vrida tillbaka klockan till den tiden av hela mitt hjärta...

För ungefär 25 år sedan skrev jag en dikt som beskrev hur jag kände mig då när jag kämpade mot mörkret inombords. Jag gick segrande ur den kampen, men dikten plågar mitt minne nu när jag tänker på att min bror kanske kämpade mot samma smärta som jag då gjorde, en kamp han förlorade...

I tend to sleep a lot when i am angry[/i]

I tend to sleep a lot when i am sad

I tend to sleep a lot when i am lonely

I tend to sleep a lot when i am mad

I tend to sleep a lot when i am lost

I tend to sleep a lot when i feel bad

Sometimes i just want to dream of other places

Sleeping is my way to escape what bothers me

And i have slept a lot lately

I feel lonely and freightend now

I think i`ll take a nap

Maybe when i wake up things will be ok

I have slept a lot lately

I just hope that i can wake up again...[/size]

Jag sitter här ensam i mörkret och tårarna faller, men utanför mitt fönster lyser stjärnorna upp mörkret. Varje stjärna representerar en familjemedlem, en vän eller någon som skänker en tröstande tanke trots att vi aldrig träffats. Tack vare deras omtanke och stöd så blir mörkret som ibland kan omsluta mig aldrig lika kvävande och jag önskar bara att jag kunde lyst starkare för min lillebror...

Jag försöker hitta tröst i det faktum att för David är kampen över och att min lejonbroder nu är fri från fångenskapet på zoo och får springa fritt på savannen, men den trösten vill inte infinna sig. Tvivlen, frågorna och ångesten sliter inom mig och även om jag vet att det är en del av sorgeprocessen som kommer att minska med tiden så ekar en annan dikt i mitt hjärta. Jag önskar att jag hade tagit vara på tiden David var vid liv och förklarat hur väl jag förstod hans smärta...

Kaos and despair[/i]

Reigns in my mind.

Lost in the world,

Like a kite without a string.

I have left the solid ground

And strolled into a swamp

Afraid to move forward

And unable to go back.

I stand alone in the dark

And just hope

That the swamp

Will carry my weight.[/size]

Jag saknar min lillebror så mycket inatt att inte ens dom mest strålade stjärnor på natthimlen kan förhindra tårarna som faller ner för min kind...

Ovissheten är fortfarande svårast och ilskan över att polisen inte hört av sig och vi istället fått läsa om vad som händer genom medias ofta skruvade tolkningar, men acceptansen finns där. Min lillebror är borta och kommer aldrig tillbaka. Nu måste jag gå vidare och ta nästa steg i sorgeprocessen.

För mig så känns det viktigt att bevara minnena av David, inte bara för min egen och mina föräldrars skull utan för Davids två söner som nu får växa upp utan honom. Minsta sonen är så liten att han knappt kommer att minnas honom när han växer upp och det vore kanske den största tragedin av dom alla.

Jag har därför tänkt använda mina färdigheter och kunskaper för att göra det jag är bra på, nämligen att informera och bevara information. Därför har jag satt igång ett projekt där jag ska skapa en plattform för alla som kände David att bidra med minnen, bilder och en möjlighet att säga farväl som sedan kommer att bevaras för framtiden.

Tanken är att jag även ska sammanställa all denna information i en slags sammanfattning om vem David var, hur han levde och hur andra upplevde honom. Den sammanställningen har jag sedan tänkt skapa en bok av, en slags minnesbok över min lillebror som jag kan ge till hans söner så att dom för alltid kan minnas honom och lära sig mer om honom när dom växer upp.

För mig blir det här projektet en viktig del av min sorgeprocess känns det som och jag känner starkt för att kunna genomföra det så snart som möjligt, men först måste det praktiska med Davids begravning ordnas.

Smärtan finns fortfarande där tillsammans med sorgen, men inte riktigt lika skarp som tidigare i veckan. Saknaden är fortfarande stor och varje minut önskar jag att jag ska vakna upp från den här mardrömmen och kan omfamna honom och tala om hur mycket jag älskar honom...