Att inte ha ett kontor hemma känns...märkligt. Jag har haft ett kontor hemma i många år och att inte ha ett område dedikerat till arbetsyta är lite annorlunda, men på ett bra sätt. Idag känns det som att jag inte har ett behov av en stor arbetsyta då jag inte längre jobbar kreativt hemifrån på samma sätt och jag har en laptop som mycket väl klarar av att köra hela Adobesviten samtidigt utan att klaga vilket gör att jag kan jobba lite var som helst.

Om någon vecka så kommer den Mac Mini som jag beställt och den kommer då att placeras i vardagsrummet tillsammans med TVn. Det betyder också slutet på stationära datorer här hemma som idag står och samlar damm i sovrummet. Enda anledningen egentligen till att jag köpte en Mac Mini är för att kunna ha juniors filmer där som går genom iTunes och Apple TV och så att det finns möjlighet att surfa på TVn om det skulle behövas.

Vi får se om jag gör något mer med Mac Minin också, som att sätta upp den som server för hemmanätverk, men det ligger långt ner på priolistan just nu iallafall. Första ska Mac Minin installeras och de stationära datorerna ska säljas och sen får vi se hur saker och ting utvecklar sig.

Det kanske märkligaste med att inte ha ett kontor att sitta i är att det känns som att jag är mer produktiv och får mer saker gjort på ett fokuserat sätt. Kanske är det bara tillfälligt, men jag hoppas att den känslan håller i sig även i framtiden.

Planer för webbplatserna

Under 2012 började jag arbetet med den här sidan och det arbetet kommer att fortsätta under 2013. Jag har satt upp en ny struktur och börjat planera funktioner för den nya strukturen redan. Den planeringen ska nog finjusteras lite efter flytten innan jag sätter igång på allvar, men lite löst kan jag säga att jag kommer att dela upp sidan lite mer och det kommer att bli betydligt mer innehåll.

Högsta prioritet kommer under 2013 bli att försöka få fler medlemmar och sedan inspirera till mer aktivitet, men jag kommer att skynda långsamt känner jag för jag vill hellre att det ska bli bra än att det ska gå fort.

Förutom den här webbplatsen är det troligt att jag kommer att påbörja mina planer på att återuppväcka mitt projekt för webbhotell igen som föll lite på begränsningarna i Wordpress. Nu med IPB så blir det inte längre ett problem och jag kommer nog att påbörja samtal med bland annat @loopia, @binero och @citynetwork som tidigare var intresserade av projektet.

Även Mortfiles, min företagssida kommer att få en liten uppryckning efter ett år i limbo. Där blir det framförallt mer fokus på support och information, men även en den nya saker i och med att jag uppgraderar hela sajten.

På jobbet

På jobbet kommer jag att få fullt upp, men jag funderar på att ha en och annan målsättning där också förutom att leverera det bästa jag kan, så fort jag kan. Bland annat så planerar jag att fokusera en del på SEO och Analytics under 2013 av olika anledningar. Bland annat tänkte jag ta några certifikat i framförallt Analytics under 2013, för det känns som det är något jag borde ha.

Jag ska även ta mig mer tid att träffa olika relevanta aktörer, som SEQR som jag inte lyckats få till ett möte med än. Jag har funderat på att dedikera en lunch i veckan och låta vem som helst boka upp den för att diskutera vilket ämne som helst, men jag har inte riktigt bestämt mig om det är en bra idé än...

Privat

Fullt fokus kommer under 2013 att ligga på familjen nu när vi flyttar 25 mil hemifrån till en stad där vi inte känner någon. Allt annat blir sekundärt i det perspektivet. Trots det så är planen att komma igång med någon form av träning. Jag och Magnus Lundin (@gamsun) var och kikade på MMA innan årsskiftet och vi ska se om vi spinner vidare på det. Jag ska även se om jag kan komma igång med morgonträning igen i närheten av kontoret där vi har flera alternativ att välja på.

Det var lite kort om planerna inför 2013 som jag medvetet är lite mer luddig över så här dagarna innan flytt eftersom jag verkligen inte har en susning om hur saker och ting kommer att se ut framöver i mitt nya liv...

2012 har präglats väldigt mycket av mitt arbete och det har varit källan till både en stor oro och en stor förnöjsamhet. Själva arbetet i sig har enbart varit positivt med mängder av spännande utmaningar och fantastiska människor, men det har varit tufft att hantera boendesituationen. Att vara ifrån familjen har varit tufft och stressen att hitta lämpligt boende i tid har tärt hårt på psyket. Det är enbart tack vara min underbara frus fantastiska engagemang som den stressen snart försvinner för hon har verkligen lagt ner oerhört med tid och hjärta under det närmaste halvåret.

Mitt arbete har verkligen varit omväxlande på ett mycket positivt sätt där jag fått prova alla möjliga arbetsuppgifter med en rad olika konstellationer. Företrädesvis har jag jobbat i egna, mindre projekt, men även flera stora projekt med stora arbetsgrupper. Båda varianterna har sina fördelar och nackdelar där jag hela tiden tar med mig nya lärdomar till nya projekt. Mina arbetskamrater har varit helt fantastiska och det är en fröjd att få jobba med så underbara människor som hela tiden utmanar och motiverar mig att bli bättre och lära mig nya saker.

Efter en kort tid på Nettel tillsammans med vänner så beslöt jag mig att försöka vara mer på plats i Stockholm och jag påbörjade en påfrestande tid med pendling och boende i svågrarnas lägenhet i Alby. I början hade jag lägenheten för mig själv, men under sommaren trillade det in några cirkusdamer som jag delade hushållet med. Lite ovant för mig att bo med tre kvinnliga cirkusakrobater, men det gick det med 

Under året hann jag med ett fåtal evenemang som ConversionJam!, Emeet och så klart ehandelsdagarna i Sundsvall och jag fick möjlighet att föreläsa en del. I Sundsvall fick jag sällskap av Mattias Pihlström som också föreläste och på Emeet höll jag och Sïmon Saneback en liten konverteringsoptimerings workshop.

Jag fick även möjlighet att träffa en del spännande företag som Payair, Virtusize och så en lång trevlig pratstund på Panagora om responsiv design i synnerhet och ehandel i allmänhet. Jag vill gärna fortsätta med liknande möten under 2013 och har lite planer i bakfickan för det.

Jag hann även med att åka runt en del. Bland annat bar det av till Bikbok i Norge ett par gånger, en tripp till Danmark för första gången i mitt liv och sedan lite olika resmål i vårt avlånga land som till Stadium i Norrköping och Inkclub i Uppsala. Någonting säger mig att nästa år kommer att ha fler resmål än i år av någon anledning...

På sjukfronten så har jag haft ett par förkylningar och småkrämpor som alltid kommer väldigt olämpligt, men jag är faktiskt förvånad över att jag inte varit sjuk mer än vad jag har varit. Jag hade faktiskt räknat med att ha fler sjukdomsdagar i och med det faktum att jag utsatt mig för ganska många nya bakteriehärdar under året. Om jag tänker efter så har jag med ett undantag bara blivit sjuk när jag har varit hemma i Falun, något som har varit en dålig trend så länge som vi har bott här...

Kanske inte helt relaterat till sjukdomar, men jag hann under 2012 även med en knäoperation för att försöka få bukt med problemet med mina knän som jag haft ett tag. Det var en annorlunda upplevelse och jag ler fortfarande lite över det faktum att kirurgen egentligen är specialiserad på skönhetsoperationer med byst som specialitet. Helt bekvämt var det inte och det vetetusan om det gav det resultat jag hade hoppats på...

När det gäller mitt företag så har jag tyvärr inte varit 100% där och jag har dåligt samvete för det. Där måste det bli ändring under nästa år och jag hoppas att nu när stressen över boende är över och vi kan börja komma in i lite rutiner igen så ska det ordna upp sig.

Min hemsida låg väldigt länge på sparlåga innan jag fick tummen ur och ta steget att slå ihop bloggarna på Mortfiles och här till en stor blogg och där jag bytte ut Wordpress mot IP.Content. Idag börjar saker och ting iallafall falla någorlunda på plats även om det är långt ifrån klart här. Min bloggpost om framtiden kommer att ha mer information om det och vi kan väl säga att jag har en del saker på min att göra lista, men att det känns som att jag har en hyfsat grund iallafall.

Så om jag summerar 2012 så har det varit som att köra motorcykel väldigt fort utan hjälm. Det har varit hisnande spännande med tunnelseende samtidigt som det varit plågsamt med alla insekter som slagit mot ansiktet. Som tur var så har jag iallafall hållit mig på vägen och inte kraschat under året som gått även om det har vobblat rejält ett par gånger...

De senaste dagarna har jag varit lite låg. Det är mycket med flytten, arbetskamrater hittar nya äventyr och jag befinner mig långt från nära och kära...men det är mer än så inser jag idag.

För mig är julen inte bara en högtid med presenter, god mat och trevligt sällskap, det är även en påminnelse om saknad, smärta och sorg. I år är den känslan lite tydligare och kanske är det för att jag nyligen gav min far och farbror ett par gamla filmer i födelsedagspresent från när de var små.

På filmerna fanns inte bara min farmor utan också min farfar som dog just på julafton när jag var väldigt liten. Jag har inga minnen av min farfar och jag tror det är första gången som jag faktiskt ser hur han såg ut. Att se farmor igen väcker gamla minnen till liv som sista julen tillsammans när hon var så svag från cancern att hon inte kunde sitta upp.

Idag kämpar min morfar mot cancer vilket naturligtvis känns i hjärtat och även om jag är säker på att han har några år kvar så känns det som en hand som kramar runt hjärtat ändå...

Den här tiden påminner också om lillebror och det faktum att jag inte lyckades övertala honom att komma förbi och fira jul med oss för två år sedan. Snön och kylan påminner mig mycket om hans öde och ironin att han dog av köld när både han och jag i vår ungdom var nästan immuna mot just kyla...

Mitt humör har inte heller förbättrats av att lilla junior mår så dåligt av att jag är så långt bort nu när han behöver mig med flytt och allt och känslan av maktlöshet är bedövande. Allt jag vill göra är att krypa upp framför tvn med honom och hålla honom i min famn. Att få honom att känna sig trygg trots att allt känns skrämmande och otäckt just nu.

Det är många känslor som river i bröstet och tårarna är inte långt borta ibland, men någonstans mellan ångest och förtvivlan så försöker de glada minnena bryta igenom. Julafton hos farmor med lillebror som alltid skulle pilla på silverkulan med fågelsången, morfar som eldar upp symaskinen från sekelskiftet, benjamin syrsas sång på julkalender med sprakandet från den öppna spisen...

...men mest av allt känslan av att jag får åka hem imorgon och krama om en liten man som är rädd och orolig som jag har saknat så förtvivlat under veckan. Ingenting betyder mer än att få klä granen tillsammans med honom en sista gång i vår lägenhet och se hans lilla ansikte lysa upp av glädje.

Det finns saker här i livet som inte alltid är så roliga att få höra eller utsättas för och den här veckan har haft en del sådana inslag som jag ska erkänna att jag först kände stort motstånd mot att ta tag i. Det hade helt klart varit betydligt enklare att bara blunda och gå in i försvarsställning, dvs bli lite bitter och motsträvig och skylla på alla andra, men i längden så brukar det komma tillbaka och bita en där bak.

Istället beslöt jag mig för att köra plåster-varianten och bara ta tag i sakerna och ta smärtan direkt, något som alltid blir bättre i längden även om det inte är särskilt bekvämt eller trevligt precis när man gör det. Resultatet blev som förväntat att det obekväma visade sig inte alls vara så obekvämt som jag trodde och det blev något riktigt bra av det som resultat.

Det är fortfarande lite ovant att ha lite vassa armbågar och ta för sig lite mer för det ligger inte riktigt i min natur, men det kommer väl så småningom eller så kan det helt enkelt vara så att det kan löna sig i längden att vara snäll. Vi får se hur saker och ting utvecklar sig i framtiden....

Att säga att jag går runt med skräckblandad förtjusning är en underdrift och hade det inte varit för min underbara fru som styr flytten som om hon aldrig gjort annat så hade min hjärna smält för länge sedan! Nu är vi iallafall på väg och kan se fram emot ett nytt liv i Märsta efter nyår någon gång...

När det gäller planerna här på jimiwikman.se så är IPB 3.4 här om några dagar vilket betyder att jag kan göra vissa uppgraderingar och börja jobba med medlemskommunikation på ett mer strukturerat sätt. Nya funktioner kommer på plats, men i ärlighetens namn så är det viktigaste att få upp information, som sidan om mig och de fyra innehållssektionerna.

Jag har introducerat månadens medlem som funktion och utmärkelser, något som jag ska kika på lite mer under nästa år då jag har lite mer tid. Jag har även börjat att lägga upp lite databaser som ska stylas, tex snippets databasen som ska innehålla diverse kodsnippets som är användbara när man jobbar med HTML/CSS/PHP/javascript osv där jag även tänker lägga in en specifik sektion just för Wordpress till att börja med.

Någonting som jag ligger rejält efter med är min bok som jag skriver på när tillfälle ges, men även där så går det framåt om än lite långsamt. Planen var att ha den klar till Q4 i år, men så kommer det absolut inte att bli. Istället för att fokusera på att få ut den fort så kommer jag att jobba mot att boken ska bli så bra som möjligt och det är inte helt omöjligt att jag kommer att leta upp ett antal inspiratörer som får agera Musor och rådgivare under skrivandefasen.

Så det händer saker, även om det går lite långsamt just nu..

Det har varit en lång resa som varit ganska påfrestande mentalt, men nu är det äntligen klart att hela familjen flyttar efter nyår till en trea i Märsta. Jag och min fru var på besök där förra helgen och trots att vi hade plats 5 i kön så blev det alltså vi som till slut fick lägenheten.

Hyran är ganska hög, men det hade vi räknat med och med tanke på att huset är byggt 2011 så känns det inte oskäligt högt ändå. Med ca 45 minuters resväg till kontoret inklusive buss och pendel så känns avståndet helt ok, speciellt som det är ca 20 minuter till Arlanda också när man ska iväg någonstans.

Så nu har livet tagit en ny inriktning och de senaste månadernas mentala trötthet är som bortblåst. Full fokus ligger nu på flytt och nystart och alla i familjen ser fram emot den nya lägenheten...och den nya familjemedlemmen som kommer till sommaren om allt går som det ska!

Att få jobb på Brightstep kändes oerhört bra och jag har verkligen njutit av att jobba på Sveriges, om inte världens bästa arbetsplats. Varje dag har känts fantastiskt rolig och jag har verkligen känt att varje dag har varit ett nytt äventyr, något som get mig förnyad inspiration och lärt mig oändligt mycket.

Det enda som kastat en liten skugga över mitt liv är det faktum att jag bor 25+ mil från kontoret och att det betyder att jag måste spendera en hel del tid ifrån mina nära och kära. I det korta loppet så har det visserligen varit lite bökigt med tåg och vara inneboende, även om jag haft den stora turen att kunna bo hos mina svågrar, men det har gått. I det långa loppet, och där börjar vi hamna nu, börjar det kännas nu. ordentligt.

Kanske har det faktum att jag jobbade igenom mina tre veckors semester som jag verkligen behövde för att ladda om, kanske beror det lite på att jag haft otur och varit sjuk en del och kanske är jag lite sliten efter alla projekt senaste året med tusen nya saker att lära sig. Kanske påverkar de små sakerna lite, men mest av allt så är det hjärtat som slits varje gång jag säger hej då till en 6 åring som verkligen inte vill att pappa ska vara borta en hel vecka igen eller tanken på att inte finnas där för min underbara fru och dela deras dagar.

Visst, vi pratar på Skype och visst jag har ett eget rum hos mina svågrar, men det är inte hemma och det tär på mig inombords. Kanske till och med mer än vad jag vill erkänna...

Så nu hoppas jag innerligt att vi ska hitta en lägenhet omkring Stockholm så att hela familjen får landa från det limbo som det känns som vi befinner oss i där vi har ena foten i Falun och ena i Stockholm, men samtidigt finns vi ingenstans. Vi har tittat på en lägenhet som jag gillade i Märsta av alla ställen och nu hoppas jag att lyckan ska le mot oss trots att vi har plats 5 i kön.

Med mörkret som faller allt tidigare utanför fönstret och begynnelsen till ett litet mörker inombords så känner jag mig trött, men ändå hoppfull. För eller senare händer det, det vet jag ju, men hur länge orkar min fru lägga alla dessa timmar på att söka lägenheter och hur länge orkar jag vara borta från familjen innan det börjar överskugga den oförfalskade glädjen jag upplever varje dag på mitt jobb? Jag hoppas att jag aldrig behöver få reda på den frågan...

Mitt i all denna oro och känsla av att inte vara rotad så vet jag att det finns de som har det mycket, mycket värre och idag skrev en underbar människa öppenhjärtligt om sina problem på ett sådant sätt att mina ögon tårades. Att läsa om Jimmy Öström och hans kamp mellan hopp och förtvivlan innan allt raserades i konkurs och skilsmässa skär i mitt hjärta.

Att Jimmy ändå, trots alla motgångar och den smärta som måsta gnaga i det enormt givmilda hjärtat ändå väljer att berätta om sin tragedi och göra det på ett sånt sätt så att andra kan lära sig av hans misstag gör mig mållös av beundran.

Nu hoppas jag att jag och min familj får landa någonstans så vi kan påbörja vårt nya kapitel i livet tillsammans ordentligt, men mest av allt en dag som denna hoppas jag att lyckan ska hitta en gigant någonstans i Spanien som idag kämpar i motvind…Det förtjänar han.

Innan så hade vi DVD filmer som av någon anledning blev repiga och försvann, en bärbar dator för filmer på hårddisk och ComHem för barnprogram. Det blev ganska många sladdar och apparater som skulle hanteras och upplevelsen var ganska...tråkig.

När jag köpte den pyttelilla pucken som Apple TV faktiskt är så var jag lite skeptisk, men den fungerade helt otroligt bra. Netflix gick som smort att lägga in, liksom mitt konto på Flickr och Youtube. Junior blev överlycklig över det nya sättet att titta på film och barnprogram och den nya lilla fjärrkontrollen. Upplevelsen blev betydligt bättre och det blev plötsligt riktigt kul att titta på TV, trots att Netflix inte är världens största bibliotek över film och tv-serier.

I Apple TV finns det stöd för AirPlay så det gick alldeles utmärk att se på film från datorn utan att behöva koppla in en massa kablar. Problemet var bara att många av filmerna ligger på en extern hårddisk och då blev det lite knöligt igen. Det var inte heller speciellt enkelt för junior att själv sätta igång en film, faktum är att det är omöjligt då jag har min laptop låst med ett starkt lösenord.

Så jag kikade på möjligheten att köra genom iTunes. Jag har ganska starkt negativa känslor när det gäller iTunes efter ett antal inte helt positiva upplevelser tidigare så det var med blandade känslor jag började prova att lägga in filmer där. Självklart gick det inte att lägga alla filmer i iTunes direkt för jag har kopierat av filmerna i "fel" format som iTunes inte förstod så jag var på väg att ge upp direkt, men jag tänkte att jag lär väl iallafall testa så jag vet att det inte fungerar.

Så jag laddade hem en testvariant av några konverteringsprogram där jag fastnade för Wondershare som har ett riktigt härligt interface och som fungerade riktigt bra på min dator. När första filmen var klar så la jag till den i iTunes och det gick utmärkt att se på TV genom Apple TV, men det ar fortfarande ganska tråkigt med en kass bild och ingen beskrivning.

Efter att ha kikat runt på nätet om hur man kan ändra informationen för filmer och lägga i kategorier så hittade jag att det gick att lägga till både bild och text utan problem! Plötsligt exploderade upplevelsen och det gav nästan samma upplevelse som Netflix! Jag behöver kanske inte förklara varför jag satt uppe hela natten och konverterade filmer åt junior, men idag har vi knappt hälften av alla barnfilmerna konverterade och en handfull filmer för mig och min fru.

För mig som har saknat ett bra system för TV och film så är Apple TV med Netflix och iTunes en dröm som besannats. Med en liten dosa stor som en puck så kan jag reducera antalet enheter och sladdar vid TVn markant och jag kan samla alla filmer och tv-serier på en plats där de inte utsätts för repor, sylt och annat som junior lyckas utsätta DVD skivorna för. Jag får ett bibliotek som är lätthanterligt och som ger en fantastisk upplevelse på TVn.

Kort sagt så är jag överlycklig just nu, även om det för närvarande är lite kamp om fjärrkontrollen med junior som fått för sig att det är hans....

Det som var lite problematiskt med Wordpress var att skapa relationer mellan olika databaser så att de kopplades ihop och visades på ett korrekt sätt. IPB hade vid tillfället samma problem då det krävdes en droplista för att koppla ihop tjänster med företag till exempel. Med ett par hundra företag blir det en klumpig lösning tyvärr. Idag finns möjligheten med type ahead så att du helt enkelt skriver företagsnamnet så dyker det upp automatiskt om det finns.

Vad är då tanken med en databas över svenska webbhotell? Tja, tanken är att samla alla, eller iallafall de flesta, webbhotellföretagen på en plats så det blir lättare för potentiella kunder att hitta information om företagen, deras tjänster och en möjlighet att diskutera företagen med andra och företagen själva.

För företagen själva är tanken att de ska kunna hantera informationen om sitt företag, kunna lägga upp olika tjänster och erbjudanden samt automatiskt dra in sitt RSS flöde och/eller blogga direkt på sajten om man så önskar. De företag som så önskar ska även kunna lägga upp sitt eget forum som de kan hantera som moderatorer.

Jag kan även tänka mig att sätta upp ett artikelsystem för artiklar relaterade till webbhotell och även en sektion för instruktionsvideos och liknande. Möjligheten finns även för att skapa Wikiliknande databaser för allmän information om webbhotell.

Introduktionen av Custom Advertisement Zones i e-handelslösningen IP.Nexus gör det möjligt för mig att skapa annonsutrymmen som jag kan sälja om jag vill och samarbetet med VigLink gör att jag skulle kunna koppla på affiliates på sajten om jag vill. Det kanske är bättre att köra manuellt dock mot olika svenska affiliate nätverk?

Jag har inte riktigt bestämt mig än om jag ska köra igång något sånt här för det kommer att kosta en del, både i tid och pengar även om jag kommer att utgå från samma design som här på min sida. Förmodligen kommer jag att sätta ihop båda medlemsmässigt så blir du medlem på ett ställa så blir du det på övriga sajter också, men vi får se...

Igår var det dags för det fjärde Emeet historiskt och andra deltagandet för mig (jag missade förra pga tidsbrist) och det var med stor glädje jag återvände till Emeet som ju hade ett och annat finger med i hur mitt liv förändrades för lite drygt ett år sedan.

Jag och Sïmon hade en session där vi gav tips på hur 5 olika webshoppar kan göra små förbättringar på sin sida för bättra optimering och användarupplevelse. Dessa fem shoppar var självklart föranmälda och jag ska skriva klart den PDF där jag har samlat de tipsen som vi har gett och sedan ska jag publicera den med butikernas godkännande.

Efteråt var det många som ville prata och jag träffade många ehandlare och leverantörer, både gamla och nya bekantskaper, som alla ville hälsa och säga några ord. Det var fantastiskt bra stämning som det alltid är på Emeet och jag älskar att få ge sprida min kunskap till de som vill lyssna och det var det en hel del som ville igår.

Jag hann tyvärr inte gå på så många sessioner då jag fastnade i samtal hela tiden, men de sessioner jag hann med var riktigt bra. Om någon form av kritik ska framföras till Dan och de andra arrangörerna från ehandel.se så skulle det vara att det blir lite struligt med sessionerna som behövde projektor och att det var för mycket folk på en del sessioner.

John Ekman från Conversionista till exempel fick improvisera friskt med sin bärbara när han hamnade inför en jättepublik i en lokal utan projektor. Även om han gjorde det bra så skulle besökarna på sessionen fått ut mer av John's presentation om de även hade sett det han visade på en större skärm. Lite synd på en sådan fantastisk presentation med så stort intresse kan jag tycka.

Det var ett par sessioner där jag helt enkelt vände i dörren för att det var för mycket folk i rummet. Dels blir det svårt att föra en bra dialog i ett rum där det är 40-60 personer med 12-15 stolar för att det blir liksom en inre och yttre krets och dels så har folk svårt att att öppna upp i så stora sällskap så det blir bara de stora drakarna som pratar.

Förutom det så var det en välorganiserad tillställning och middagen efteråt var väldigt trevlig. Maten var riktigt god och jag fick av någon anledning dubbla varmrätter. Jag vet inte om det beror på att jag är "välväxt" eller om det var min CTA slips som fick servitrisen att fråga just mig, men gott var det!

Det var så mycket som var värt att nämna, men det får komma i framtiden bloggposter för jag är fortfarande lite omtumlad och jag ser redan fram emot nästa Emeet! Tills dess kan ni njuta av några bilder jag tog under gårdagen i galleriet.