Allmänt

Trademax är ett ehandelsföretag som har haft ett bra rykte, men som senaste månaderna fått flera arga kunder som är besvikna över Trademax bristande kundvård. Jag är en av de kunder som kunnat observera hur ett bra företag kollapsar under dåliga rutiner när det gäller kundvård efter att min soffa mystiskt försvann...
 
Det var i början av december förra året som jag och min fru bestämde oss för att köpa en ny soffa till vår nya lägenhet och efter att ha gjort lite research så föll valet på Trademax. Beställningen gick smidigt och vi begärde att få soffan levererad 4/1 på eftermiddagen då det var dags för inflytt i Märsta.
 
Orderbekräftelsen kom med preliminärdatum vecka 1, dvs precis den tid som vi begärt och allt såg bra ut. Efter jul la min fru till ytterligare en beställning och återigen såg allt bra ut. Efter nyår så ville vi dubbelkolla så allt var klart och fick beskedet att soffan hade blivit försenad och skulle komma i februari!
 
Nu är det inte katastrof att en vara blir försenad, speciellt över jul och nyår som i år var lite extra kaotiskt för många ehandlare, men att inte någon gång under de fem veckor som passerat mellan beställning och vår förfrågan dagarna innan leverans kunna kontakta kunden och meddela det är riktigt illa. Speciellt som informationen kom bara för att vi tog kontakt, inte Trademax.
 
Nåväl, en försenad leverans är inte jordens undergång, men att vänta ytterligare 4-5 veckor med ett tomt vardagsrum på helt ny ort 25 mil hemifrån kändes inte ok, så vi började ställa frågan om vad som gjorde att soffan blev försenad. Nu blev det lite märkligt...
 
Plötsligt började supporten att blanda ihop ordrarna och hänvisade till fel leverans (den som gjordes efter jul) som orsak till förseningen, sedan kunde deras system inte se varken orderdatum eller någon som helst orderinformation. Där kom det ett bekymrat veck i pannan på mig och jag fick uppfattningen att de satt och svamlade istället för att läsa mailen ordentligt och att de någonstans helt enkelt gjort ett misstag som påverkade min leverans.
 
Första regeln när du sitter i support är att var ärlig. Har det blivit en miss så säg det! Erbjud sedan en kompensation och sedan är situationen avklarad och kunden blir hyfsat nöjd. Istället misslyckas Trademax kapitalt och gör precis det som man absolut inte får göra: man slarvar och missar viktig information som gör kunden ännu mer irriterad.
 
Ok, jag är ju inte helt obekant med support då jag har jobbat med support i 15 år så jag tar tjuren vid hornen och ringer upp support för att reda ut begreppen. Efter 20 minuters väntetid (som inte direkt gör mig mer positivt lagd) så kommer jag fram till en uppenbarligt stressad dam. Jag förklarar mitt ärende och försöker vara så trevlig jag kan för jag vet att det är något som alltid uppskattas när man sitter i supporten.
 
Efter några försök att få fram information så ber damen att få återkomma när hon hunnit kollat med inköpsansvarige och även om det inte heller är något som uppskattas så är jag förstående och godtar den ursäkten med en huvudskakning och en stilla undran vad Trademax sitter på för system egentligen som inte kan få fram informationen åt supportpersonalen.
 
Under tiden jag väntar så mailar en annan supportpersonal att soffan ska komma in i veckan och sedan slussas ut till mig. Där ler jag svagt och förstår att Trademax har ett system som är illa anpassat för support om flera i personalen hanterar ärendet på olika sätt och utan hela historiken, men det låter ju godtagbart även om de fortfarande inte erbjuder en förklaring till varför soffan inte kommer på utsatt tid eller kompensation som ursäkt.
 
I det här läget så väger jag lite mellan att godta att soffan kommer lite sent trots allt eller om jag ska vara missnöjd med hela hanteringen. Då ringer damen som skulle återkomma upp och jag tänker att nu har Trademax chansen att släta över tidigare missar och återta mig som trogen kund! Allt som behövs är en ursäkt och en symbolisk kompensation för att vända hela situationen till något positivt för mig som kund...
 
Det börjar lysande för damen kommer ihåg att jag nämnt att jag har svårt att få in soffan då jag inte känner någon i Märsta än och det är 25 mil till närmaste bärhjälp. "vi har möjligheten att bära in din soffa åt dig..." Orden är som ljuv balsam och jag tänker för mig själv att där satt den. Trademax skulle lyckas vända en dålig situation till något riktigt bra där man lyssnat på kundens problem och erbjuder en lösning!!
 
"...det kostar 495:-" Pang. Den positiva känslan tvärdog och den ljuva känslan av att Trademax trots allt värdesätter mig som kund ersätts med någonting som kan liknas med att bita i en citron. Inte nog med att de missar leveransdatumet ordentligt, missar att ge någon som helst godtagbar förklaring till förseningen, helt glömmer att be om ursäkt...de har dessutom mage att fråga om det är ok att jag betalar 500:- extra för att bärhjälpen som fanns på plats på leveransdagen befinner sig 25 mil bort när soffan kommer två veckor försent.
 
Jag kan bara säga katastrof i fråga om kundvård från Trademax sida, även om jag har full förståelse för att supporten är överbelastad och det är kaos hos Trademax om man ska tro på de negativa omdömena som regnar ner över dem. Nu kanske jag tar lite extra illa vid mig eftersom jag jobbar med ehandel dagligen, både när det gäller supportfrågor och kundvård, men också rent marknadsföringsmässigt så jag vet att det Trademax gör är att de värderar mig som kund till ett värde under den knappa hundralapp som det kostar att bjuda på att bära upp min soffa. Det känns som en förolämpning rent ut sagt.
 
Så om jag ska ge ett råd till Trademax utifrån det här så är det:
Kommunicera med era kunder. Saker händer och bara ni berättar det för kunderna så förstår vi det även om vi inte blir jätteglada.
Kontrollera kommunikationen. Se till att håll koll på vem som säger vad till vem och låt inte kunden känna att ni inte har koll på kommunikationen för kan ni inte ens hålla koll på vad ni säger, hur ska kunden kunna lita på att ni hanterar pengar och leveranser? Ha ett bra supportsystem där allting noteras, från email till telefon till fysiska besök.
Säg sanningen. Sitt inte och svamla och kom med halvhjärtade ursäkter. Säg som det är att ni tappade bollen rakt av och be om ursäkt. Det är det kunden vill höra.
Läs alltid, alltid hela kundens mail och svara på varje enskild fråga! Kasta aldrig iväg ett halvt besvarat mail eller illa formulerat svar för det kommer att göra kunden än mer förbannad. Är det ett komplex ärende så ring istället eller ta det på chat om kunden föredrar det.
Lös problemet! En kund skiter högaktningsfullt i vilka brister era system har eller vem som glömde faxa vad, det är ert problem. Se kundens problem och lös det så gott det går. Är det leveransproblem så mal inte på om varför utan fokusera på att få fram ett datum för när problemet kan lösas.
Erbjud kompensation. En kund som är missnöjd sprider ringar på vattnet och varje liten klick med skit som ni får på er påverkar er försäljning, både direkt och indirekt. En missnöjd kund som ni kan omvända är värd varenda krona för den personen kommer med största sannolikhet att bli en ambassadör om ni sköter det rätt. Även om ni inte tjänar en enda krona på just den försäljningen så kommer ni att vinna tusentals kronor i det långa loppet.

 
Vi ska se om Trademax ser sitt misstag och hör av sig för att försöka omvända mig till en ambassadör för den möjligheten finns alltid fram tills dess att köpet är levererat, men då får de komma med något betydligt mer än bara bjuda på att bära upp soffan för det tåget har redan gått...

Varje sommar, nästan, så är det tid för reflektion och bygga något nytt. I år är inget undantag, men det är en lite större förändring som jag kikar på. Samtidigt så har jag bytt webbhotell för jag hade lite bekymmer hos Oderland som jag försöker klura ut.
Av en liten slump när jag ändå bytte webbhotell så stoppade jag in Invision Community igen. Jag provade det för ett år sedan på min .com sajt, men kände att det inte riktigt blev som jag ville. När jag nu kikade på det så kändes det riktigt bra, kanske för att jag inte försöker så mycket som jag gjorde förra gången. Det var även anledningen till att jag minskade på ambitionen här på sajten efter att jag dragit iväg lite.
Nu är det mycket kvar att göra, men så här långt så känns det bra. Funktionerna är ganska ok redan direkt out of the box, även om det ska konfigureras lite. Jag har byggt en början på en projekt portfolio och en ny blogg. Det är väldigt basic än så länge, men det duger tycker jag.
Den största utmaningen nu är att fundera på om jag vill köra på engelska eller svenska i framtiden. Jag gjorde ett val för länge sedan att köra på svenska, men i en allt mer internationell situation så funderar jag på att återgå till mitt tidigare engelska koncept. Vid en sådan övergång så kommer det här bloggen att ligga lite utanför, men det kan jag leva med.
Vi får se vart jag hamnar med mitt beslut, men jag saknar Invision Community och det är en hel del som jag kan göra med IC som jag känner att Wordpress saknar...

En ganska gammal film från 2008, men det är pinsamt att se hur Bert Karlsson och Felix Herngren visar sina barnsligaste sidor och beter sig som jubelidioter när dom försöker sig på en "seriös" debatt. Pinsamt.
 

 
Jag hade faktiskt inte sett den här förut och jag måste erkänna att jag log brett och skakade på huvudet när hinken och spaden kom fram för Bert och Felix. Maken till barnsligt uppträdande har jag aldrig sett av vuxna människor tidigare. Parallellerna mellan fildelning och kvinnomisshandel och sedan det väldigt långsökta skamgreppet att Carl Lundström även sponsrat Sverigedemokraterna, dvs högerextremister! Seriöst Bert ochFelix...
 

 
Hur många högerextremister, hustrumisshandlare, knarkare, mördare och våldtäktsmän är det inte som skapar Bert och Felix månadspeng?  Tror dom på fullt allvar att deras produkter bara köps av "accepterade" människor? Nej, sanningen är att deras inkomster är betydligt mer befläckade än Piratebay's och hur gärna du än vill Felix så kan du inte jämföra finansiella brott med våldsbrott. Det är väldigt stor skillnad, även om jag förstår att du och Bert känner det som att ni inte får betalt av torsken och att ni då blir våldtagna istället för att begår hor (metaforiskt talat självklart) om jag ska uttrycka mig krasst.
 
Det ni, liksom Stefan Sauk (se dom öviga filmerna under huvudfilmen) med flera svenska artister och skådespelare inte verkar förstå är att illegal fildelning är ett symptom på ett problem, inte problemet i sig! Problematiken består i att hela vårt samhälle utvecklas mot ett mer internetberoende samhälle där allt fler föredrar att kunna göra sina inköp online, oavsett om det är film och musik, kläder, biobiljetter eller bröllopspresenter och där finns det för få alternativ som kan konkurrera med illegal fildelning!
 
Tid har blivit allt mer viktig i dagens samhälle och där ligger film och musikbranschen inte i fas med vad samhället vill ha. Om jag har att välja mellan att klä på mig och gå ner på stan, leta bland skivorna i skivbutiken för att hitta rätt skiva med den låt jag vill ha, köpa den för 250:- och sedan gå hem eller att klicka in på en webbplats i mina skitiga kalsonger, välja den låt jag vill ha, betala 25:- online och ladda ner filen så tror jag många med mig väljer den snabbare varianten där jag får precis vad jag vill ha till ett pris som passar mig.
 
Om Bert och Felix ska ha någon som helst chans att vända trenden och få folk att återgå till lagliga alternativ så måste det först finnas lagliga alternativ som är anpassade till hur dom som laddar ner idag vill ha produkterna presenterade och sedan se till att det blir ett logiskt alternativ till illegal fildelning. Vilken webbplats ska jag vända mig till när jag vill köpa dina låtar Bert, eller en film med dig Felix? Ge mig alternativ som är enkla att använda och prisvärda så ska jag med nöje öka på era inkomster med en krona eller två.
 
Om vi tar en metafor med storstaden och landet som platser för stora musikkonserter där Bert som dominerar storstadens spelningar märker att 40% av stadens invånare hellre åker på spelningar på landet. Vilket låter mest logiskt, att ta reda på vad landet har som storstaden saknar och sedan implementera det för att få tillbaka merparten av besökarna eller jaga dom som åker ut på landet och ge dom böter?
 
Tyvärr är det precis det sista som sker idag och det är därför Bert och Felix inte ses som yrkesmän som blir av med sin inkomst utan giriga skithögar som jagar folk för att dom inte längre vill handla i skiv/filmbutiken till hutlösa priser. Bert tillhör dessutom den kategorin av personer som lever på andras kreativitet och inte själv skapar någonting alls. Då känns det fel att säga att andra stjäl, när han själv stoppar fickorna fulla med duktiga musikers välförtjänta pengar och låter dom leva på småpengar. Det är inte rättvist, men eftersom branscherna agerar på det viset dom gör så blir fildelare och fildelning romatiserat, ungefär som Robin Hood. Det är inte konstruktivt för branschen och absolut inte för kulturen som är det stora offret i dramat. Om sheriffen av Nottingham inte hade jagat Robin Hood och istället hjälpt folket, hade han fortfarande varit en skurk då?Värt att tänkas på...
 
Sen att större delen av musik och filmindustrin inte verkar kunna förstå skillnaden på fildelning och illegal fildelning säger kanske en hel del om deras förmåga att uttala sig i frågan utan att framstå som kompletta idioter, men jag hade gjort precis samma sak i deras situation om min egen inkomst var hotad. Det är inte ett bra sätt att agera, men det är förståeligt, så därför uppmanar jag alla inom dessa industrier att ta ett steg tillbaka och titta på vilka är det egentligen som tar era pengar? Är det fildelarna som bevisligen köper era produkter mer än gemene man, eller är filmstudiorna och skivbolagen? Hur kan små, nästan ideella företag inte bara överleva utan dessutom blomstra? Varför lider dom inte av samma problem som ni gör? Utbilda er istället för att bara uttala er...
 
...
 
Ställ er den viktigaste av alla frågor:

...
 


 
Jag ska ge er en ledtråd och det är att Internet är inte en övergående fluga, även om Prince verkar tro det, och att medans ni står still i er utveckling så rör sig världen i rasande takt mot en helt annan verklighet än den ni försöker hålla fast vid.  Ta steget och ni ska se att en helt ny värld öppnar sig, både för er och för alla oss som älskar er, och er konst. När ni är redo så väntar miljontals människor på att få betala för sig, bara ni ger dom chansen, på deras villkor.

Välkomna in i framtiden!

Edit: Det ska självklart vara Felix Herngren, inte Måns Herngren :)


 

Under december månad har jag börjat samla in material för en serie intervjuer som kommer under 2018. Ambitionen är hög så vi får se om jag lyckas trots mitt höga arbetstempo, men med din hjälp så tror jag att jag kan få ihop totalt 50 intervjuer under 2018!
 
Anledningen till att jag påbörjar något av den här magnituden är att jag i slutet av oktober kände att jag hade lite dålig koll på vad alla olika bolag inom Claremont gör och vilka cheferna är egentligen. Så jag började med att bjuda ut alla cheferna för att lära känna dem bättre.
 
Allt eftersom så började jag sträcka ut mina tentakler och jag har nu flera personer utanför Claremont som jag ska ta en promenad med och lära känna bättre. Även om det är många kvinnor som jobbar på Claremont så saknar jag fortfarande kvinnliga profiler så jag tar glatt emot tips på personer som du skulle vilja lära känna lite bättre.
 
Intervjuerna är tvådelade med en del där personerna får berätta lite om deras företag och vad de gör. Den andra delen är mer personlig och fokuserar på att lära känna personen lite bättre. Sedan avslutas intervjun med vem personen i intervjun skulle vilja ställa en fråga till i sin tur.
 
Förhoppningen är att kunna träffas på riktigt över en lunch och en promenad, men det går så klart bra med att svara på frågor via mail eller telefon också om det passar bättre. Vi är alla lite upptagna med livets alla äventyr ibland.
 
Så, vill du vara med och presentera dig och ditt företag så säg till. Om vi känner varandra eller inte spelar ingen roll, jag älskar att lära känna nya människor lika mycket som att träffa gamla vänner. Så var inte blyg utan skriv en kommentar här så försöker vi få till ett samtal tillsammans under 2018!
 
OBS! Missa inte den spännande intervjun med Margit Mattson nästa vecka!
 
 

Med Wordpress 5.0 runt hörnet och stor aktivitet på Gutenberg fronten så är det dags att göra lite uppdateringar här på sajten. Det blir lite nya färger och en lite annorlunda stil, men inte så mycket mer designmässigt.
Jag har lekt ordentligt på den här sajten så det är mycket som ska tas bort för att återgå till en standard uppsättning igen. Tanken är att gå tillbaka till det som jag tycker mest om, nämligen att skriva. Då får en del andra funktioner stryka på foten.
Förhoppningen är att jag ska kunna använda Gutenberg och de plugins som kommer med detta tema så långt som möjligt. Just nu byggs version 7.5 av Wordpress temat Publisher som jag använder och när det är klart så blir det dags att göra en liten vinter städning.
Jag har ännu inte bestämt om jag ska göra någonting med min lekstuga där jag testat Invision Community. Eventuellt sätter jag upp en brygga och försöker sätta ihop Wordpress med IC, men det får bli i framtiden. Först blir det fokus på en uppdatering.
En av de saker som jag vill göra med sajten är att implementera den nya grafiska profilen och övergå till en mörk design. Det är av flera anledningar, bland annat läsbarhet och minskad energikostnad för att besöka min sajt.
 
Så jag ber om ursäkt för röran medans jag bygger om!
 

[extract]Apberget följer nu Playahead och Lunarstorm in i den digitala eviga glömska och frågan är om det är dömt att misslyckas med att sätta upp communities i konkurrens med Facebook bland annat?[/extract]
 
Att Apberget väljer att lägga ner är faktiskt mer förvånande för mig än nedläggningen av Lunarstorm och Playahead, men med ett beslut att man inte får ta betalt av barn, ett hårt fokuserat community med en målgrupp somFacebook har i ganska hårt grepp vid det här laget så är det kanske inte så konstigt att det går åt pipsvängen.
 
Jag ser vissa paralleller till vad som hände i slutet på -90 talet när alla och hans moster skulle skaffa sitt eget community, då baserat på forum som ploppade upp som gratistjänster och nedladdningsbara skript som svampar ur jorden. Bravenet och EzBoard var för många inkörsporten till dom tyngre forumen som PHPBB och senare IPB och VBulletin. Gratis var gott och allt eftersom dom olika forumen växte så växte även problemen med finansiering...
 
Vid IT-kraschen 2000 så försvann majoriteten av dom stora forumen, eller splittrades i mindre, billigare communities. Få communities klarade av att finansiera sin egen existens när driftkostnaderna för servrar hela tiden steg i takt med storleken på forumet. För många fanns det få alternativ än att skaffa någon form av inkomst eller lägga ner, något som ställde till det ordentligt för dom communities som lagligen var förbjudna att tjäna pengar på forumet. Mitt community Shadownessence var ett sådan community och trots att det gav stora hål i plånboken så överlevde vi, mycket tack vare medlemmarnas generositet.
 
Jag tycker mig känna igen övertron på IT igen när jag gång på gång läser om miljon investeringar i tjänster som inte har någon inkomst eller som har väldigt liten i förhållande till dom investeringar som görs. Jag ser återigen hur dom goda avsikterna och drömlika visionerna hårt slås ner av verklighetens pengadrivna realitet. Den eviga sanningen lyser igenom som den alltid brukar göra innan verkligheten kommer ifatt IT branschens lemmeltåg mot katastrofens brant: Ingenting på Internet är gratis.
 
I kölvattnet av Facebook som nutidens Ãœbercommunity så är det svårt att sätta upp communities med en allmän inriktning, speciellt om det är inriktat på unga. Det krävs mycket för att ungdomar ska göra sig besväret att bli aktiva på ytterligare ett community och för att behålla det intresset krävs stort engagemang från personerna bakom sajten. Ett community som inte hela tiden utvecklas stagnerar och dör, det är ett faktum, och idag är tiden det tar innan det sker väldigt kort.
 
Så varför misslyckas communities och hur kan den trenden vändas? Det finns enligt mig bara två sätt att lyckas med communities och det är att det måste finnas en ekonomisk modell där medlemmarna till största del finansierar verksamheten och att verksamheten hela tiden utvecklas.
 
Ett community som inte finansieras av medlemmarna på något sätt kommer förr eller senare att växa sig ur den finansiella situationen som man satt upp, vare sig det är genom försäljning eller annonsering av något slag. För mitt community så fungerade det bra med donationer för medlemmarna visste att om dom inte bidrog till sajtens existens så försvann den. Andra sätt att finansiera är genom micropayments för olika funktioner, utmärkelser osv eller genom prenumerationer av olika slag. SMS tjänster må vara enkla att använda och sätta upp, men dom har dåligt rykte, speciellt när det gäller ungdomar.
 
Ett community som inte utvecklas är en dinosaurie och precis som urtidens jättar så är ett sådant community dömt att dö ut. Som ägare till ett community så måste man hela tiden hitta på nya sätt att intressera medlemmarna. Det kan vara nya tjänster, evenemang, tävlingar osv, men hemligheten ligger inte i att hela tiden göra coolare och flashigare saker utan att se till att medlemmarna känner sig delaktiga. Om medlemmarna inte känner sig delaktiga blir det en "bingolotto effekt" där det helt enkelt blir för mycket så det blir ointressant.
 
Någonting som jag ofta förvånas över när det gäller communities är att man nästan alltid vill lite för mycket och därför dränker medlemmarna i funktioner som dom kanske inte vill använda. Det är många communities som också lever på goda avsikter snarare än kunskap och erfarenhet och tro mig när jag säger att ett community är ett minfält där även dom bästa avsikterna kan orsaka stormar som kan slita sönder sajten. Många communities saknar dessutom kunskap om design och användbarhet, något som kan vara minst lika förödande.
 
Så, har communities någon framtid? Visst har dom det! Med rätt inriktning och med en sund finansierad framtidsplan så har communities en lysande framtid. Facebook är det stora allmänna communityt och jag törs påstå att det skapar ett behov av mer utvecklade communities som är specialiserade på vissa ämnen. Vi har ett större behov av online gemenskaper idag än för 15 år sedan och därför finns det stora utrymmen för communities även idag.

Jag jobbar nu på en rejäl uppdatering av Swebounce.com åt min svåger Mattias Lindström. Det blir en rejäl ändring layoutmässigt och ett byte mot en mer "community" variant av hemsidan än tidigare.  Vi behåller focus på bilder och galleri, men skiftar över till IPB's galleri istället eftersom det passar bättre ihop med det nya forumet. Nytt är också bloggen, som också kommer från IPB och så småningom en webshop och lite annat smått och gott.

För att göra det lättare att uppdatera lägger vi in WebEdit.

Swebounce är en hemsida för Poweriser, en slags styltor med fjädring som ser ut lite som bockfötter, och dess akrobatik utfört av Mattias Lindström på professionell basis.

Som alltid när jag gör en återställning eller redesign på sidan så blir det lite omstruktureringar. Framförallt just nu blir det en del nya sidor och informationsstrukturer för Atlassians produkter och mina egna sidor.
Det som jag framförallt vill göra är att sätta upp enkla instruktioner för hur du gör olika saker i Jira och Confluence. Saker som hur du sätter upp din profil, hur du skapar och hanterar boards, JQL tips för filter och så klart vad du bör tänka på när det gäller arbetsflöden.
Atlassian sektionen på bloggen blir mitt första experiment där jag nu delar upp i underkategorier beroende på vilken produkt jag skriver om. Det blir också en serie med sidor för just mina instruktioner. Förmodligen så börjar jag sätta upp lite videofilmer också på youtube som tillägg till instruktionerna.
 
Jag kommer också att skapa sidor för olika arbetsroller som jag har jobbat inom. Tanken är att koppla min syn på den rollen med projekt och blogginlägg. Det blir lite promotion för mig och en bra start punkt om du jobbar inom samma roll eller funderar på att jobba inom samma roll.
Kort sagt så blir det lite hubbar på sidan med lite mer fokuserat innehåll speciellt för den hubben. Det blir lite experimenterande för att se om jag kan hitta rätt balans och struktur så det blir en levande sektion och inte bara en klump med innehåll.
Som du hör så är jag inspirerad och har lite roligt med att skriva här igen :)
 
 
 

Som du kanske redan har sett så har jag börjat splitta upp mitt bloggande i fokuserade bloggar istället för att baka ihop allt i en enda stor blogg. Först ut är Ehandelsbloggen som jag satte upp igår och börjat skriva lite på idag.
Anledningen till att jag delar upp skrivandet är precis som jag skriver i min ehandelsblogg nu på morgonen: jag vill fokusera på olika områden vid olika tillfällen och även ge läsare som dig möjligheten att välja vilka områden som du vill läsa om istället för att få alla möjliga olika saker i samma flöde.
 
Först ut är Ehandelsbloggen som nu finns i menyn under "Blogg" och efter det kommer det bloggar om Neurowebdesign, Grafisk Design och Frontendprogrammering. Eventuellt kan det bli en eller två bloggar till...jag klurar till exmepel på en blogg för Wordpress som istället för en ensam blogg blir en gruppblogg där ett antal utvalda medlemmar får möjlighet att skriva tillsammans.

Idag lyckades jag med något riktigt skoj när jag och en kollega under ett möte fick för oss att testa Amazons berömda one click checkout...
 
Idag satt jag och min kollega Paolo och gick igenom ett designförslag som jag jobbat på och vi fick för oss att kika på Amazons one click checkout för att se hur den fungerade. Jag gick in på Amazon.com, navigerade till deras Kindle sektion och klickade in på The Racketeer, den första produkten som dök upp. I höger fält dök one click checkout upp och lite trötta som vi var så var det ingen av oss som undrade hur den kunde synas...om vi inte råkade vara inloggade?
 
Jupp, du förstår säkert vad som hände sedan och kan säkert ana hur jag och Paolo såg ut när vi vips befann oss på bekräftelsesidan efter ett lyckat köp av The Racketeer för $17.24! Lyckligtvis så går det att häva köpet utan problem så fort man lyckats ta sig igenom Amazons snårskog av information eller bara mailar Amazon, så jag och Paolo skrattade gott åt vårt lilla experiment.
 
Så, det var min läxa för dagen....vad har du lärt dig idag?

[embed]
[/embed]