Personligt

I slutet på 2012 satte jag målet att jag under 2013 skulle nå 500+ på linkedin, något som kändes lite jobbigt då jag hade mer än 70 personer kvar att knyta kontakt med, men igår spräckte jag den magiska gränsen!
 
 
 

 
 
 
Trots att min Linkedin profil är långt ifrån komplett och trots att den bara är på engelska än så känns det fantastiskt kul att jag lyckas nå mitt mål med att komma in i 500+ klubben utan att egentligen försöka. Jag har gjort ett par försök att knyta kontakt med kollegor och bekanta, men majoriteten av de kontakter jag har fått de senaste månaderna kommer från personer som sökt mig och inte tvärt om.
 
Jag var helt övertygad om att jag skulle få slita hårt för att hitta de sista 70 personerna att knyta kontakt på Linkedin med, men av någon anledning så blev det tvärtom så att jag hann inte riktigt med att försöka sätta min plan i verket! Ännu mer förvånande är kanske det faktum att jag börjar få en del jobberbjudanden genom Linkedin, även om jag ännu inte fått ett erbjudande som kan locka mig från Brightstep där jag trivs väldigt bra.
 
Det känns bra att kunna bocka av Linkedin från min att göra lista för 2013 och ännu bättre att antalet personer som vill knyta kontakt inte tagit slut utan fortsätter att komma in 

Så närmar den sig då alltså, semestern. Imorgon börjar den första sammanhängande semestern sedan 2004/2005 någon gång och till skillnad från många kollegor och vänner så stannar vi hemma i Märsta i år...
 
Att få semester känns välbehövligt, riktigt välbehövligt, just nu. Jag är riktigt, riktigt trött i knoppen efter nästan 3 års kaos där i stort sett allt i mitt liv har förändrats och vridits till på något vänster. Det mesta positivt självklart, men det har ändå tagit på den gamla kolan som fått kämpa hårt för att hinna med alla vändningar under åren.
 
Jag kommer att börja min semester på ett lite annorlunda sätt med ett gympass och sedan tandläkare. Jag borde ha gått till tandläkaren för länge, länge sedan med min rotfyllda tand som bråkar lite, men imorgon är det alltså dags. Det kommer att bli dyrt, men det är det värt känns det som...plus man får ju sådana där coola tatueringar har jag sett!!
 
Idag på morgonen så testade jag bröstmusklerna igen och det gjorde ont fortfarande, så jag får nog ta mig till en läkare och kika varför det gör ont. Förmodligen är det allt jäkla brosk som spökar fortfarande så vi får se vad vi kan göra åt det. Det skulle även kunna vara en fraktur i nyckelbenet precis vid axelfästet som då skulle leda till 3-4 månaders vila för att fixa till. Oavsett om det blir en operation eller något annat så sitter jag lite fast när det gäller just höger axel och bröstparti vilket suger ganska hårt.
 
Förutom en del roliga äventyr runt Stockholm i sommar så fortsätter planen med träningen och redan imorgon sätter vi igång med en utmaning som min kusin Sussie satt ihop där en hel del människor ska försöka pressa sig upp till 5 minuter i plankan! Jag kan säga att jag kommer att få kämpa hårt eftersom min core fortfarande är väldigt svagt och jag får kämpa till och med när jag kör minuten i plankan idag.
 
Det känns lite tråkigt att jag inte är i Vansbro idag faktiskt, men jag får helt enkelt inse att tiden och pengarna inte räckte till för att komma dit i år. Nästa år är dock planen att köra Vansbrosimningen och jag väntar tills i vinter med att göra några tuffa commitments då jag vet bättre hur min fysiska status ser ut. I bästa fall så kommer jag att köra den trippel som jag haft planer på tidigare, dvs jag kör tre lopp på tre dagar (1000m, 1500m och 3000m).
 
I morse testade jag löpningen också och det känns riktigt bra. Smalbenen protesterar fortfarande lite och ömmar, men det känns lättare och lättare för varje löppass. Planen är att komma igång så pass att jag kanske kan klara av Lidingöloppet nästa år, men först ska vi få bra fart på 5km...
 
Idag är det dock inte semester än, så idag är planen bara att slappa 

Netflix har ju kommit till Sverige med besked och junior älskar att titta på barnprogrammen, så när jag kom hem så beslöt jag mig att investera i en Apple TV så vi kan köra Netflix på tv istället för på datorn/paddan. Tillsammans med iTunes stöd för filmer på datorn så är jag för första gången på länge riktigt, riktigt nöjd med vår filmsituation!
 
Innan så hade vi DVD filmer som av någon anledning blev repiga och försvann, en bärbar dator för filmer på hårddisk och ComHem för barnprogram. Det blev ganska många sladdar och apparater som skulle hanteras och upplevelsen var ganska...tråkig.
 
När jag köpte den pyttelilla pucken som Apple TV faktiskt är så var jag lite skeptisk, men den fungerade helt otroligt bra. Netflix gick som smort att lägga in, liksom mitt konto på Flickr och Youtube. Junior blev överlycklig över det nya sättet att titta på film och barnprogram och den nya lilla fjärrkontrollen. Upplevelsen blev betydligt bättre och det blev plötsligt riktigt kul att titta på TV, trots att Netflix inte är världens största bibliotek över film och tv-serier.
 
I Apple TV finns det stöd för AirPlay så det gick alldeles utmärk att se på film från datorn utan att behöva koppla in en massa kablar. Problemet var bara att många av filmerna ligger på en extern hårddisk och då blev det lite knöligt igen. Det var inte heller speciellt enkelt för junior att själv sätta igång en film, faktum är att det är omöjligt då jag har min laptop låst med ett starkt lösenord.
 
Så jag kikade på möjligheten att köra genom iTunes. Jag har ganska starkt negativa känslor när det gäller iTunes efter ett antal inte helt positiva upplevelser tidigare så det var med blandade känslor jag började prova att lägga in filmer där. Självklart gick det inte att lägga alla filmer i iTunes direkt för jag har kopierat av filmerna i "fel" format som iTunes inte förstod så jag var på väg att ge upp direkt, men jag tänkte att jag lär väl iallafall testa så jag vet att det inte fungerar.
 
Så jag laddade hem en testvariant av några konverteringsprogram där jag fastnade för Wondershare som har ett riktigt härligt interface och som fungerade riktigt bra på min dator. När första filmen var klar så la jag till den i iTunes och det gick utmärkt att se på TV genom Apple TV, men det ar fortfarande ganska tråkigt med en kass bild och ingen beskrivning.
 
Efter att ha kikat runt på nätet om hur man kan ändra informationen för filmer och lägga i kategorier så hittade jag att det gick att lägga till både bild och text utan problem! Plötsligt exploderade upplevelsen och det gav nästan samma upplevelse som Netflix! Jag behöver kanske inte förklara varför jag satt uppe hela natten och konverterade filmer åt junior, men idag har vi knappt hälften av alla barnfilmerna konverterade och en handfull filmer för mig och min fru.
 
För mig som har saknat ett bra system för TV och film så är Apple TV med Netflix och iTunes en dröm som besannats. Med en liten dosa stor som en puck så kan jag reducera antalet enheter och sladdar vid TVn markant och jag kan samla alla filmer och tv-serier på en plats där de inte utsätts för repor, sylt och annat som junior lyckas utsätta DVD skivorna för. Jag får ett bibliotek som är lätthanterligt och som ger en fantastisk upplevelse på TVn.
 
Kort sagt så är jag överlycklig just nu, även om det för närvarande är lite kamp om fjärrkontrollen med junior som fått för sig att det är hans....

Det var ett tag sedan jag var ute och fotograferade. Väldigt länge sedan till och med. Nu funderar jag på om det kanske kan vara dags att återuppta fotograferandet igen, men då behöver jag köpa en ny kamera.
Min gamla kamera fungerar fortfarande felfritt och det är en trevlig liten kamera. Tyvärr så har jag alltid känt att jag har svårt att känna mig bekväm med titthålet eftersom jag har glasögon. Idag finns det många prisvärda instegskameror med inbyggd skärm, så jag funderar på att uppgradera lite.
Jag har en Nikon med några objektiv så det känns logiskt att fortsätta med Nikon även i framtiden. Jag tänker inte lägga några stora summor på en ny kamera så det blir förmodligen något som Nikon D5300 som ligger ganska bra i pris.
https://www.youtube.com/watch?v=rl2XcilScIU

Just nu är det våld, massivt ultravåld, som känns aktuellt. Inte mot någon person självklart, men mot allt vad teknologi heter. Jag sitter nämligen med min tredje ominstallation av Windows och jag är rätt säker på att det kommer att skita sig ändå...
 
Igår märkte jag att jag inte kunde logga in på Teambox från min PC, något som drev mig till vansinne, men jag avfärdade det som något mystiskt problem med deras hemsida som inte fungerade med just PC eftersom jag kan logga in utan problem med min mac.
 
Idag så tröttnade jag på att sitta och köra på tre olika versioner av InDesign bara för att jag råkar ha en nyare version på macen så att varje gång jag gör något med den så kan jag inte längre öppna den på jobbet eller min hemdator. Jag beslutade mig att prove Adobes prenumerationstjänst på CS6 istället.
 
Sagt och gjort. Jag laddade ner Application Manager på PC och mac och satte igång. På Macen vill säga, för där gick det som en dans...eller ja, jag kan av någon anledning inte få programmen på Engelska vilket är väldigt irriterande, men inte lika irriterande som det som hände på min PC.
 
På min PC så kan jag nämligen inte logga in på Adobe alls genom Application Manager. Den säger att jag ska koppla upp mig först! Det vill säga precis samma beteende som när jag försökte logga in på Teambox. Jag upptäcker också att jag inte kan uppdatera Microsoft Essentials där samma sak händer: jag kan inte komma åt servern.
 
Så jag börjar felsöka. Kolla Host filen, kolla routern, kolla E-lan, kablar osv. Hittar inga problem. Upptäcker att en drivrutin inte fungerar som den ska så jag uppdaterar, men det hjälper inte heller. Kollar om jag kan ha fått något virus eller trojan utan framgång och till slut ger jag upp och bestämmer mig för att formatera burkjäveln.
 
Sagt och gjort så in med windows skivan, men först kopplar jag ur sekundära hårddisken så jag inte råkar få systemfiler på båda. Dunder och brak så formaterar jag och kör igång installationen. Då kommer jag på att jag kör ju med trådlöst på både mus och tangentbord... Självklart spelar det ingen roll hur mycket jag försöker pilla i BIOS för att få burkjäveln att fatta att jag faktisk har mus och tangentbord inkopplat!
 
Lyckligtvis lyckas frun hitta ett par gamla trådade uppe på vinden så jag lyckades ta mig igenom installationen. Med windows installerat så klämde jag in drivrutinerna för moderkort och grafikkort, vilket gick som en dans! Sedan var det dags att testa den helt nya installationen. Där sket dig sig igen.
 
Internet fungerade fint som snus, alla program surrade som små bin och Adobe vägrade släppa in mig och Microsoft essential var rena muren. Fan. Uppdatera alla drivrutiner och självklart var det något som inte blev som det skulle så systemet började krångla efter att en uppdatering hängde sig. Fram med windows skivan och muttra "gör om gör bättre".
 
Samma procedur en gång till, men den här gången bråkade installationen av drivrutinerna för moderkortet så att det plötsligt inte gick att hitta grafikkortet för att installera drivrutinerna till det. Våld och svordommar och en uppdatering manuellt så skulle det väl fungera? Nej, så klart inte....
 
Upp med chatten hos Adobe för att få hjälp att klura ut varför i helskotta det inte går att komma åt inloggningen! Första försöket sket sig för en uppdatering tvingade en omstart så det var 20 väl investerade minuter där vi tittade i hostfilen och kollade http inställningarna i Internet Explorer...seriöst?
 
Försök två då skulle vi testa Adobe Connect som jag gillar från min tid på högskolan så supportpersonen skulle kunna se vad som hände på min skärm. Det gick ju inte så lysande direkt eftersom jag inte kunde ladda ner deras add-in! 20 minuter senare och femtioelva uppmaningar att "klicka på dela skärm, välj skrivbord...", något som jag frenetiskt försökte lyckas med i flera fönster utan framgång!
 
Sen råkade jag klicka på fel fönster och stängde ner chatfönstret.
 
Ett dussin djuriska läten senare och ytterligare ett försök att uppdatera en drivrutin som hängde sig så fanns det bara tvåalternativ: ta fram skruvmejseln och göra allvarlig skada på väl utvalda hårdvarudelar eller försöka med en sista ominstallation. Jag valde det sistnämnda, mest för husfridens skull ska jag vara helt ärlig med...
 
Så nu sitter jag här...
 
Min fru förklarade sin kärlek till iMac häromdagen när vi besökte en datorbutik, något som verkligen överraskade eftersom hon inte direkt är någon stor fan av datorer, och jag är inte helt främmande för tanken att köra en kast med stor dator ut genom fönstret och gå ner och köpa en imorgon. Kanske var det ett tecken? Prislappen på närmar 30.000 för en likvärdig (ja, skratta du, men du vet vad jag menar!) prestanda känns dock inte helt ok just nu.
 
Så just nu är planen att se om det kan finnas någonting som blockerar mellan datorn och routern för annars vet jag inte vad det skulle vara som blockerar specifika anrop mot specifika servrar, men inte generell http trafik. Funkar inte det så får jag sälja en njure eller nåt och köpa mig en iMac..
 
Ja e inte bitter...

2013 går nog till historien som det mest händelserika året hittills i mitt liv. Vi flyttade till Stockholm, jag återgick till träningen, min fru började jobba igen och mina arbetsroller förändrades en del. Några mål uppnåddes, andra fastnade på vägen...

Året som gick
2013 måste gå till historien som det mest omvälvande året hittills i mitt liv. Det har varit ett år där egentligen allting ändrades och det känns på något sätt som att det var året då saker och ting kom på plats. Samtidigt så är jag medveten om att den återfödelse som jag, och min familj, genomgår bara har börjat.
 
Året började med en flytt från Falun till Märsta. Det var en förhållandevis "lätt" flytt rent fysiskt, mycket tack vare fantastiska släktingar som alltid finns där när man behöver dem. Mentalt var det lite svårare att acklimatisera sig och allt blev ett äventyr och en utmaning. Varje dag fylldes med tusen beslut och trevande försök att hitta nya jaktmarker för mat och basbehov. Nya saker upptäcks fortfarande varje dag i vår omgivning och jag är säker på att vi har många smultronställen kvar att upptäcka.
 
Flytten innebar också lite frustration över en saknad soffa från Trademax och jag hade lite separationsångest över att mitt gamla arbetsrum försvunnit och att få klara mig utan min stationära dator. Näthat och rasism under flera former och trams om att kvotera in kvinnor i olika sammanhang fick mig att skaka uppgivet på huvudet under 2013. Mobila betalningar fick ett uppsving och jag sågade Wywallet och hissade Swish vid flera tillfällen under året. Nät-TV blev stort under året och efter att ha provat olika tjänster som HBO Nordic, Netflix och Magine för att nämna några så står Netflix som obesegrad mästare.

På Jobbet
På jobbet så har det varit lite tyst senaste året, men det har absolut inte stått stilla! Det har varit en hektisk tid, men ändå relativt få projekt att föra upp på listan över nya kunder. Jag har suttit i samma projekt i över ett år nu där jag gick in för att "hjälpa till lite" med test och där jag nu sitter som systemtestare på heltid med ansvar som release manager för testmiljöerna, design och konfigurations ansvarig för Digital River och allmän support resurs för allt som rör Hybris från ett användarperspektiv.
 
Utvecklings och lönesamtalet gick väldigt bra i år och jag fick en hyfsad löneförhöjning tillsammans med ett nytt fokus där jag kommer att lägga mer fokus på systemtest, affärsutveckling, projektledning och GUI utveckling. Det ger mig ett större spann på kunskapsfronten och även om jag inte direkt saknar rekryteringsförfrågningar så har jag inga direkta planer på att byta arbete just nu. Istället vill jag fokusera på att bli ännu bättre på framförallt GUI delen av Hybris så min Hybriskompetens kan nå ytterligare en nivå.
 
Jag har lagt en hel del extra tid det här året också med några hundra timmars övertid vilket kan låta mycket, men som har varit helt ok faktiskt. Under ett par månader jobbade hela teamet övertid och det gav en ganska bra gemenskap som jag tror att vi alla uppskattade även om övertiden självklart tog en hel del energi.
 
Under året som gick så försvann det några arbetskamrater och några nya kom till. Tre riktigt bra arbetskamrater slutade som jag kommer att sakna i framtiden, men det kom också en hel del nya arbetskamrater som jag tyvärr inte hunnit bekanta mig med så mycket än. Det har varit en hel del barn som sett dagens ljus och det betyder en del tillfällig frånvaro bland medarbetarna. Även om detta är ganska normalt så känns det ändå som att vi har haft ganska hög omsättning på medarbetare under året, speciellt som vi med ljus och lykta söker efter fler medarbetare och växer så det knakar!
 
Personligen har jag fått flera förfrågningar från olika rekryterare med olika intressanta jobberbjudanden under året. Det är alltid smickrande och även om det varit ett och annat jobb som intresserat mig så ska det mycket till innan jag lämnar Brightstep. Nu i December kom det flera förfrågningar som vi får se vad det leder till nästa år. Det är alltid intressant att höra och se vad andra tycker att jag är värd och vilka signaler som min CV och min LinkedIn profil ger och är det någonting jag förstått under 2013 så är det att jag är lite smått underbetald i förhållande till min kompetens.
 
Under 2013 så la jag till en del nya saker på min redan ganska breda palett av färdigheter. Jag har blivit betydligt bättre på Hybris, speciellt hur man använder HMC och de olika cockpits, men också en hel del om hur olika saker hänger ihop rent tekniskt. Detta kommer sig naturligt när man sitter som systemtestare och har som uppgift att just grotta ner sig i de bitarna och det är just test som jag tycker att jag blivit betydligt bättre på under 2013. Jag har även fått sköta releasehantering för testmiljöerna och det är lite kul att få bryta av test med lite datasynk och relase deployer ibland. Jag har även lärt mig mycket om krav och kravhantering och självklart så snappar jag upp mycket nyttigt om projektledning i allmänhet och SCRUM i synnerhet.

Träningen
I Maj påbörjade jag min transformering träningsmässigt. Jag har länge velat komma igång med gym framförallt, men haft svårt att hitta tid och möjlighet som passat mig. Lyckligtvis finns det ett Fitness 24 Seven bara två kilometer bort från dit vi flyttat och det betyder att jag inte längre är fast vid öppettider. Det gav mig möjlighet att träna på mina villkor och jag började kika på vilka tider som passar mig bäst. Det tog ett tag, men jag insåg snart att tidiga gympass passade mig perfekt så jag började sätta klockan på först 05.00 och sedan 04.00.
 
På våren och sommaren gick det väldigt bra och jag njöt av att kunna se solen komma upp på väg till eller från gymmet. Jag började försöka mig på lite löpning till gymmet och blev belönad med en trasig vad nästan omedelbart. På gymmet gick först axeln och sedan bröstet sönder så smått. Alla skador visade sig dock vara övergående och med lite vila och smart träning med låga vikter så kunde jag fortsätta utan vidare skador.
 
När sommaren närmade sig gick jag och kikade på MMA/Thaiboxning och beslöt mig för att testa på under sommaren. Trots att det var en bit bort lyckades jag få till några träningar, men det är betydligt svårare att hitta tid för kvällsträning har jag märkt. Det märktes att konditionen inte var i toppform, men långsamt, långsamt så blev det bättre.
 
Löpningen blev även den långsamt, långsamt bättre och jag hittade en helt fantastisk liten sträcka att gå/löpa runt. Efter sommaren så började det bli naturligt att springa större delen av sträckan till gymmet och även den 5 kilometer långa slingan kändes ganska behaglig trots att den är ganska kuperad.
 
Kostnadsmässigt så är det dyrt att komma igång med träningen, speciellt när det är flera olika typer av träning som gym, löpning och thaiboxning. Under 2013 spenderade jag en hel del pengar på utrustning, men det ser jag som en viktig och bra investering. Nya löpskor, en löparryggsäck,träningskläder, trådlösa hörlurar, väska, vattenflaskor, boxhandskar, benskydd, tandskydd, träningshandskar och dragremmar är bara några av de saker jag köpt under året. Till det så kommer även kostnaden för gym och thaiboxningen plus en del pengar för olika appar som Weighttraining.com och Runkeeper.
 
Resultatet av 2013 års träning är ok. Jag ser resultat av min träning och framförallt så känner jag resultatet i och med att jag är piggare och orkar mer fysiskt och mentalt. Jag fick även lov att byta ut hela min garderob då jag gått ner så mycket i vikt att jag inte längre kan ha mina gamla kläder...

Socialt
Socialt har det varit förvånansvärt positivt med många nya vänner och återkoppling till gamla vänner under året. Det känns dock som att det är många fler som man borde knyta kontakt med igen, så vi får se om det går att ordna under 2014 när det bör bli lite mindre övertid. Både jag och min fru har jobbat ganska mycket, speciellt sista kvartalet och det märks också i sjukdom och trötthet även om vi båda självklart stormtrivs trots detta.
 
Jag har under året hunnit med ynka ett möte med fantastiska Bäcke, något som jag får råda bot på under 2014 hoppas jag. Jag har dock hunnit med inte mindre än fem biobesök under året, ett med Bäcke, två med Boutros och två med Ruchir. Det är jag ganska nöjd med eftersom det är ungefär dubbelt antal jämfört med när jag bodde i Falun!
 
Årets höjdpunkt var att få fira min Morfar när han fyllde år i somras och då få träffa hela "tjocka" släkten som jag aldrig tycks kunna träffa annars. Morfar och Sonya var det nästan 20 år sedan sist om man bortser från det korta mötet på lillebrors begravning, kusinerna Patrik, Susanne och Madeleine har jag inte sett sedan jag tog studenten (fast jag och Patrik hade ett smygmöte tidigare tillsammans med Moster Helene och kusin Hanna). Mamma och Pappa var det ett tag sedan sist vi sågs och så var det så klart kul att träffa Bosse och Karin igen efter så många år.
 
Under många år så har tanken på att tillhöra ett ordenssällskap varit intressant. När jag var yngre så var det tempelriddarna som lockade med sin mystik och gemenskap, men senare år så har även sällskap som Odd Fellow och Timmermansorden varit lockande. Under 2013 fick jag erbjudande om att besöka Odd Fellow, men av olika anledningar fick jag hoppa över den introduktionen just då. Istället så fick jag erbjudande om att bli medlem i Bifrostorden, en av de yngre ordensällskapen som baserar sig på en mer Nordisk atmosfär. 31 oktober i år så blev jag officiellt medlem i Bifrostorden och nästa år kommer jag att ta en plats i det som kallas direktorium, dvs en av de officiella ansvarspositionerna. Under 2014 hoppas jag kunna besöka Odd Fellow också och eventuellt ta en plats även där om jag passar in.

Planerna inför 2014
Under 2014 så har jag satt upp en del mål som jag vill uppnå, framförallt med träningen, men även på andra områden. Jag tänkte att jag ska lista några saker så får vi se vilka av målen jag uppnår under 2014 och vilka som jag inte lyckades uppnå.

På Jobbet
På jobbet så har jag som mål att dyka djupare ner i Hybris och det finns planer på att jag ska gå den GUI kurs som Hybris har planerat ett tag nu. Frågan är om den kommer under 2014 eller inte nu när Hybris ägs av SAP. Jag vill bli en bättre systemtestare och testledare så en av de saker jag kikar på är om jag ska certifiera mig som testare under 2014. Det känns som en bra investering, både för mig personligen och för Brightstep som företag.
 
I slutet av 2013 så startade vi en GUI grupp på Brightstep, men på grund av tidsbrist så blev det inte så mycket av det än. Där vill jag ta tag i saker och ting och verkligen sätta fart med GUI gruppen så vi kan få internt utbyte av den otroliga kompetensen som finns.
 
Jag har även som mål att få sätta mig ner och jobba med Hybriskoden, helst tillsammans med Ornamo som kan koden utantill vid det här laget. Syftet med det är att bli bättre bekant med Hybris frontend rent kodmässigt så jag kan bli ännu bättre på Hybris. Jag vill också försöka vara med lite på de tekniska presentationerna för Hybris för att lära mig mer om arkitektur och kodbas när det gäller Java och Spring bland annat.

Träningen
Mina mål med träningen under 2014 är att inte ge upp, utan hålla igång med träningen. Ett sätt jag tänker göra det på är min smått vansinniga utmaning #10kpushups där jag utmanar resten av världen att göra 10.000 armhävningar under 2014. Syftet med det är att man måste verkligen träna varje dag för att lyckas med utmaningen, vilket bör göra att det motiverar till att hålla igång hela året. Ett annat mål jag har är att kunna göra 6 repetitioner på 100 kilo i bänkpress och att kunna göra 10 pull-ups i rad. Idag ligger jag på 70 kilo i bänkpress när jag kör och jag kan knappt göra 2 reps på pull-ups.
 
Jag har köpt ett års medlemsskap på Weighttraining.com som är min favorit bland alla träningssajter och under 2014 så kommer jag att fokusera på just weighttraining.com när det gäller all träning. Jag kommer till exempel inte att förnya mitt Elite medlemskap på Runkeeper under 2014 utan jag kommer att nöja mig med gratisvarianten. Däremot så kommer jag att investera i Lifesum fört att logga vad jag äter då jag ska försöka komma så nära 10% gränsen för kroppsfett under 2014. Målet är att börja äta rätt, inte mindre under första 4-6 månaderna och sedan köra 1-3 månader superstrikt för att se hur lågt jag kan komma.
 
På gymmet så kommer jag att fortsätta med mina sexor första kvartalet för att bygga upp styrka. Tanken är att jag ska öka vikt i alla övningar löpande under året, men under första 3-6 månaderna kommer det att ha högsta fokus. Under 2013 så var det en hel del experimenterande och lite si och så med disciplinen, men under 2014 måste det bli bättre. Beroende på hur min fru jobbar så kommer det att bli lite mixtrande med vilka dagar som blir träningsdagar, men målet är att minst träna 4 dagar i veckan, helst 5. Jag kommer att fortsätta med basövningar som bänkpress/hantelpress, squats (både i och utanför smithmaskinen), hammer-/preacher curls och långsamt jobba fram en bra form för stående rodd och deadlift bland annat.
 
Lite piller och pulver tänkte jag prova under 2014 också då jag har känt att det ibland tär på immunförsvaret och att återhämtningen inte alltid är optimal då jobbet kan vara ganska krävande. Därför så kommer jag att börja med flytande aminosyror och kreatin som bas tillsammans med proteinpulver. Jag fick en burk PWO av min fru i julklapp (världens bästa fru!) så jag kör nog den istället för vanlig kreatin under Januari för att se hur den fungerar. Utöver det så blir det förmodligen någonting av typen Mivitotal eller Mighty Sports som komplement, alternativt någon multivitamin för att se till att kroppen har allt det den behöver.
 
När det gäller Thaiboxningen så är planen att ta mig dit så ofta som möjligt. Under 2014 var jag lite lat och det blev lite för lätt att skippa träningen på kvällen. Jag skippade också all träning i Hope eftersom jag tycker att det är lite krångligt att ta mig dit. Sådana tankar får vi undvika under 2014 om det ska bli någon ordning på träningen. Målet är att kunna träna minst två gånger i veckan utav fyra, även om det betyder sena kvällar. Eventuellt så kommer jag att iallafall prova på MMA senare under 2014 då det är väldigt bra träning.
 
Jag funderar på om jag ska köra Vansbrosimningen under 2014 och i så fall i vilken utsträckning. Det har funnits en tanke att försöka klara av en tredagars i Vansbro, dvs klara tre lopp under tre dagar. Nu har man utökat antalet lopp så det skulle teoretiskt gå att köra hela 4 lopp på tre dagar och jag ska erkänna att jag är sugen på att försöka mig på det. Problemet är kostnaden och om jag hinner komma i tillräckligt bra form för att klara en sådan utmaning.

Socialt
När det gäller den sociala biten så har jag ingen direkt brådska. Jag kommer att fokusera på att bli mer delaktig i Bifrostorden och ta mig till bion när andan faller på och tiden tillåter. Nu när min fru jobbar också så blir det lite mindre flexibelt med fritid så det gäller att ta tillvara på de stunder som finns. Det känns viktigt att inte låta familjen förlora tid tillsammans när vi jobbar så mycket och när jag har kvällsaktiviteter iallafall två dagar i veckan.

Allmänt
Under 2013 så hände det inte speciellt mycket här på min webbplats och mycket av det berodde på att jag hade för många planer och det fanns för många funktioner och möjligheter med IPB. Samtidigt så var det väldigt svårt att jobba med plattformen då plattformen saknar både dokumentation och aktiv användarbas. Därför gick jag över till Wordpress igen inför 2014 och även om det finns lite saker här nu så är det långt, långt ifrån den webbplats jag tänker mig.
 
Under 2014 så kommer jag därför att bygga upp webbplatsen igen och jag ska verkligen försöka undvika att "spreta" så mycket som jag gjort tidigare. Det blir en del innehåll om mig självklart med kanske ett dussin sidor till och ett nytt galleri, men huvuddelen av sajten kommer att bestå av den här bloggen. Jag hoppas att jag kan locka till mig några trogna läsare som är pigga på att kommentera för jag uppskattar några väl valda ord som respons på mitt skrivande.
 
Kanske du är en av dessa läsare?

Några av mina kunder hade missat att jag stänger ner mitt webbhotell trots flera påminnelser så jag skulle bara flytta över några av dem nu i helgen. Miss Hosting och Loopia var destinationerna och vad som borde varit en snabb och enkel flytt har nu pågått i två dagar och jag har magsår...
 
Mitt första försök var på Loopia. Fick inloggningsuppgifter och klickade snabbt upp en WP installation. Letade efter en filhanterare som borde vara standard på ett webbhotell av någorlunda storlek. Nix, det fanns ingen så jag fick ladda ner ett FTP program för första gången på många år. Väl inne så hittade jag....ingenting. Inte en enda fil.
 
Kontaktade support och fick veta att jag måste besöka sajten innan Worpress installerades (WTF!?). Aldrig hört talas om något så dumt, speciellt som jag inte vill peka om någon domän innan jag satt upp allt. Det fanns en liten genväg så det löste sig också efter ännu ett samtal med support och äntligen hade jag filerna på FTP.
 
Nu skulle jag bara ladda upp databasen också...vart nu databas editorn fanns. Efter att ha kollat med support så hittade jag den mist sagt otydliga "logga in" som ju självklart leder till PHPMyAdmin (namngivning för bövelen...). När man klickar där får man en prompt att logga in igen (varför? Varför?!) och det blir så där härligt jobbigt för både inloggning och lösen sätts av systemet så det är svårt att komma ihåg och jag kan inte byta vy...för det är en prompt. Bah!
 
Efter mer än ett dussin försök att ta mig förbi den prompten ger jag upp. Har försökt att byta lösen och krånglat väl över 30 minuter men systemet vägrar. kastar in handsken och ber Loopia om hjälp och ger dem länkarna till filer och databas. 20 timmar senare har jag fortfarande inte fått svar trots att jag varit tydlig med att det är bråttom.
 
Uselt system, superbra support och jag tvår mina händer och låter Loopia hantera importerna och ta hand om sina nya kunder som jag rekommenderat till dem.
 
Miss Hosting var mitt nästa stopp och där kör man iallafall med cPanel så det är en riktig kontrollpanel. Allt flyter på tills jag ska importera databasen. Begränsning på 50MB. Seriöst, vem har en sådan begränsning?! Kastar en fråga på deras chat och får svar på engelska. Orkar inte skriva om så jag ger upp för kvällen och mailar istället.
 
Dag två kontaktar jag Miss Hosting igen på chatten och får hjälp direkt. En tekniker hjälper till och går långt, långt utöver vad som kan förväntas efter att jag frågar om jag kan ge länkar till filerna istället för att ladda upp dem. Kundservice på hög nivå. Nu håller jag tummarna att allt kan gå smidigt så jag kan lägga en kund till handlingarna iallafall efter två dagars jobb.
 
Börjar nedladdningen av en ny kunds databas och filer. FTP stryps till 240k någonstans och jag vill bara göra obeskrivliga saker med den som bråkar med mig igen. Kontaktar Telia som lovar och svär att de inte begränsar min FTP och sedan hoppar FTP upp igen till normal hastighet...
 
Det SKA inte vara så jäkla krångligt att flytta en sajt. Det SKA inte vara så krångligt att ladda upp lite filer i ett inbyggt filsystem och det SKA inte vara så krångligt att ladda upp en databas! Det SKA inte vara så svårt att uppdatera config filerna och det SKA inte vara så svårt att byta domännamnens information.
 
Men det är det.
 
 
 
 

De senaste 3-4 veckorna har varit lite frustrerande. Anledningarna är många, men de flesta kan härledas till att min fru börjat jobba heltid en tid framöver och därmed så ändras många rutiner och nya måste hittas och befästas. 
 
Att min fru börjat jobba är på intet sätt någonting negativt, tvärtom så är jag jätteglad över att hon fått ett sådant toppenjobb som hon verkligen trivs med. Inte heller är de nya rutinerna någonting som är negativt för jag får mer tid med min son då jag både lämnar och hämtar ett par månader. Det som är jobbigt är mitt behov av kontroll som får sig en liten törn när allt ändras. Igen.
 
Förändringarna som skett de senaste åren har varit positiva på många sätt, men samtidigt väldigt jobbiga. Förändring kommer aldrig utan friktion och lite växtvärk trots allt, även om jag tycker att det gått bättre än förväntat. Med Jenny's nya jobb och mina nya ansvarsområden, både privat och på jobbet, så förändras allt igen och det kostar på självklart.
 
Förra veckan efter att jag kom hem från Sundsvall, där jag föreläste för tredje året i rad, så kände jag mig lite vilsen för första gången på mycket länge. Jag har under många år haft en självbild och en identitet där jag känt mig trygg, men nu kom jag på mig att fundera över vem jag är egentligen efter all förändring. Jag vet ju vem jag är innerst inne, den kärnan har inte förändrats, men det är så mycket som förändrats förutom det och den osäkerheten gjorde mig lite frustrerad.
 
Min frustration har spätts på lite eftersom det är nästan 3 veckor sedan jag hade någon riktig struktur när det gäller min träning på grund av sjukdom och arbete. Detta blir värre eftersom jag vet att de närmaste 4-5 veckorna så kommer det att bli svårare att träna som jag blivit van vid på grund av Jenny's schema och arbetsschema.
 
Det är så mycket som jag vill just nu så det känns som att jag håller på att explodera, men trots det så känner jag mig märkligt lugn för jag vet att situationen är tillfällig och om ett par månader så kommer en ny fas av förändring då Jenny kommer att få sitt normala schema. På något sätt så är all den frustration som jag känner helt ok och jag hittar nya vägar och rutiner med mer tålamod än jag brukar. Jag känner även ett visst lugn och glädje över det turbulenta liv jag lever just nu, för trots att det är frustrerande så är det även väldigt givande.
 
Jag omformas och min självbild behöver uppdateras, på alla plan, och samtidigt så finner jag mig beundrande observera min frus egen utveckling. Tillsammans har vi gått igenom det mesta och det känns inte det minsta svårt att hålla mina egna drömmar och önskningar tillbaka lite extra så att hennes kan få blomma. Det är hennes tid nu och precis som hon stöttat mig så ger jag henne allt mitt stöd. Bara att se hur hon växer varje dag fyller mig med otrolig glädje.
 
Förändringarna kommer och går och frustrationen kommer att finnas där, men så länge jag vet varför förändringen sker och vad det ska leda till så får mitt kontrollbehov ge efter. Det går allt lättare så kanske börjar jag bli vuxen, vem vet.

Ett av de stora förändringar med att flytta är att vi nu har ett rum mindre, vilket då självklart betyder att mitt kontor inte längre finns. Att inte ha ett kontor blir dessutom ännu märkligare när jag dessutom bestämt mig för att kasta ut mina stationära datorer!
 
Att inte ha ett kontor hemma känns...märkligt. Jag har haft ett kontor hemma i många år och att inte ha ett område dedikerat till arbetsyta är lite annorlunda, men på ett bra sätt. Idag känns det som att jag inte har ett behov av en stor arbetsyta då jag inte längre jobbar kreativt hemifrån på samma sätt och jag har en laptop som mycket väl klarar av att köra hela Adobesviten samtidigt utan att klaga vilket gör att jag kan jobba lite var som helst.
 
Om någon vecka så kommer den Mac Mini som jag beställt och den kommer då att placeras i vardagsrummet tillsammans med TVn. Det betyder också slutet på stationära datorer här hemma som idag står och samlar damm i sovrummet. Enda anledningen egentligen till att jag köpte en Mac Mini är för att kunna ha juniors filmer där som går genom iTunes och Apple TV och så att det finns möjlighet att surfa på TVn om det skulle behövas.
 
Vi får se om jag gör något mer med Mac Minin också, som att sätta upp den som server för hemmanätverk, men det ligger långt ner på priolistan just nu iallafall. Första ska Mac Minin installeras och de stationära datorerna ska säljas och sen får vi se hur saker och ting utvecklar sig.
 
Det kanske märkligaste med att inte ha ett kontor att sitta i är att det känns som att jag är mer produktiv och får mer saker gjort på ett fokuserat sätt. Kanske är det bara tillfälligt, men jag hoppas att den känslan håller i sig även i framtiden.

I veckan så blev jag sängliggande en dag. Inte för att jag var sjuk utan för att min kropp reagerade på någonting i min omgivning. Jag har ingen aning om vad eller hur jag ska kunna förhindra att det händer igen. Jag vet bara att det händer ibland och det får jag leva med.
Sensorisk hyperaktivitet (SHR) är ett ganska nytt begrepp, men det betyder i korthet att jag är överkänslig för dofter och kemiska ämnen. Symptomen är koncentrerade kring lungor och ögon och det är oftast inga problem med mindre symptom som ger hosta och snuva.
Det är när det blir en hög koncentration som det blir problematiskt. Problem att andas och kraftig huvudvärk som ofta följs av kraftigt illamående kan lamslå mig en hel dag. Saker som starka rengöringsmedel och vissa typer av parfym är det som brukar ge den typen av reaktion.
Sensorisk hyperaktivitet ger förutom allmänna besvär också symptom som kan vara lite svårtolkade:
nästäppa eller rinnsnuva nysningar kliande eller rinnande ögon hosta och slembildning heshet och klåda i halsen tryck eller smärta över bröstet en känsla av att det är svårt att andas. Ögon irritation, t ex klåda och rodnad Näs irritation, t ex nästäppa och snuva Hals irritation, t ex heshet och klåda Som du kan se så är det flera av symptomen som påminner om enklare förkylningar. För mig så kan det ibland vara svårt att veta om jag är förkyld eller bara reagerar på något kemiskt. Rinnsnuva, feber, huvudvärk och hosta är symptom som kan passa in på både en förkylning och SHR.
Det som triggar symptomen är fortfarande väldigt oklart. Det finns liten forskning och resultaten är svårtolkade i många fall. Några saker verkar dock påverka i större utsträckning än andra. Några triggers av den typen är 
Parfym - kosmetika          Parfymerade produkter         Olika kemikalier         Blomdoft         Cigarettrök         Mögel         Luftföroreningar         Avgaser         Kall luft och ansträngning Ett exempel på en väldigt stark trigger som jag sprang på för några år sedan är när jag var på gymmet och körde ganska hårt. Jag noterade inte först att städskrubben var öppen eller att städare mixade lite städvätskor för att börja sitt arbete. När jag väl märkte det var det redan försent. Jag lämnade gymmet omedelbart och kräktes i buskarna utanför. Den dagen blev jag sängliggande med migränliknande symptom och kraftig illamående.
För mig så är det lite svårt att parera alla triggers eftersom jag åker kollektivt. Det är ofta det kliver på personer som badat i parfym eller som stinker cigarett rök. Det är dock ytterst ovanligt att jag brukar få några kraftigare reaktioner, men ibland händer det och då finns det inget jag egentligen kan göra åt det.
Under 2018 hade jag ovanligt många sjukdagar och jag börjar fundera på om det kan finnas ett samband med arbetsmiljön eftersom det byggs om en hel del. Det betyder att det blir ganska mycket lim, färg och nya mattor med mera. Med tanke på att det är en del av mina sjukdomsperioder som sammanfaller med större ändringar i arbetsmiljön så är det inte helt omöjligt att det kan vara det som iallafall ökat på problemet.
2019 för mig blir ett hälsoår. Så nästa vecka så ska jag boka in tid för hälsoundersökning och tandläkare. Jag ska även köpa nytt gymkort och kolla upp mina knän som bråkat ett tag. Förhoppningen är att jag ska kunna få en diagnos gällande SHR också så jag antingen kan utesluta det eller få det bekräftat en gång för alla.
Att leva med SHR är lite småknepigt, men generellt så påverkar det inte så mycket. Det blir några episoder varje år och ett antal dagar då jag är lite snuvig/febrig och får huvudvärk. Jag undviker platser som att gå upp vid Åhlens om jag ska till T-Centralen eftersom den ligger utanför Åhlens parfymavdelning. Flyger jag till Gardemoen i Norge så tar jag personal gången förbi taxfree och så vidare. Jag har också oftast en huvudvärkstablett med mig utifall jag behöver den under dagen.
Det finns många som har detta problem, men vi pratar ganska lite om det. Har du samma situation eller känner du någon som har samma problem?

Stress. Positivt och negativt spelar ingen roll. Stress fokuserar blicken och tidens betydelse suddas ut. Allt blir fokuserat på att lösa det som utlöser stressen. Det utanför blir suddigt och otydligt och så har det varit en tid nu. Så det är dags att lyfta blicken och släppa på kraven lite.
 
Att de senaste månaderna varit stressiga är en underdrift. Roliga, men stressiga. Att skifta från att vara Rollout Manager till Projektledare mitt i ett ganska stökigt projekt som dessutom behövde planeras om från scratch kräver många bollar i luften kan man säga.
 
Att förhandla kontrakt, organisera flera olika systemägare samtidigt som tiden aldrig riktigt räcker till oavsett om jag gör 50, 60 eller 70 timmars veckor har lärt mig mycket. Tiden ska inte räcka till för det är inte jag som ska lösa alla problem, jag ska bara leda. Det är en tuff insikt för någon som alltid är den som tar ansvar för att lösa allt personligen.
 
Nu har jag haft en helg för mig själv då familjen tagit en helgtripp till Falun. Som alltid när jag får tid att gå in i mig själv så kan jag dyka ner i känslorna som inte riktigt fått utrymme på ett tag då jag haft full fokus på annat. Hela spektrumet bubblar upp och det är underbart att låta känslorna och tankarna fara runt, helt utan krav eller stress som stör.
 
Det blir som en rensning inombords och fokuset smala synfält vidgas till ett bredare och jag ser världen runt omkring mig igen. Små micro-moments av sorg, glädje, melankoli och kärlek flyger förbi. Lite som små påminnelser om att jag inte ska glömma bort dem när jag fokuserar för hårt. Inga djupdykningar ner i mörkret, ingen tomhet i själen, bara små påminnelser om saker som jag missat att bearbeta på sista tiden.
 
Ett möte som skedde i veckan där jag återigen fick möjligheten att diskutera praktiska arbetsprocesser på Enterprise nivå har väckt skrivlusten igen och min bok har fått en hel del ny text inskriven under helgen. Det är som att mitt hjärta fått ny glöd och det har väckt mitt slumrande hjärta till liv igen efter att det varit så hårt fokuserat på att lösa problem.
 
Det känns som att jag har varit så fokuserad på att hålla elden vid liv i den luftballong jag färdas genom livet i att jag glömt att se vart livets vindar för mig eller hur högt jag hamnat. Nu har jag fått möjligheten att släppa på fokuset och kan se mig omkring och även om jag är mitt över ett kallt och ogästvänligt hav så lyser solens varma strålar upp en behaglig sommarvind.
 
Jag vet inte vart vinden bär mig, men nu kan jag se ut över kanten på min korg och se de fantastiska under som jag passerar på min färd. Det är inte längre elden som är mitt fokus, det är vad som händer runt omkring mig.
 
Det är en ganska fantastisk resa trots allt som jag får vara med om, så det är dags att njuta av den och lyfta blicken så jag inte missar något.