Jump to content

My Swedish Blog

This is my Swedish blog that is slowly getting updated from my old Wordpress page. I will continuously rebuild it here from scratch, which will take quite a lot of work to be honest, so be patient!
[extract]The Bangor Daily News visar upp sin nya plattform och förklarar arbetsflödet som börjar i Google Docs, övergår till Wordpress och sedan in i InDesign, allt i ett och samma system![/extract]
 



Det är ett imponerande system även om jag kanske inte riktigt förstår varför man ska använda Google Docs istället för att jobba helt i Wordpress, men det finns säkert någon smart anledning till det också. Det kanske mest intressanta med den här uppvisningen är att man under videon ser hur avancerade system man kan bygga med Wordpress utifrån den från början ganska enkla blogguppställningen.
 
Det finns inga begränsningar med Wordpress, bara olika svåra lösningar
Jimi Wikman
[extract]Icann har gnabbats länge om att ta steget, men nu tänker man alltså släppa domänsuffixen fritt för den som kan hosta upp lite drygt 1,2 miljoner kronor ($185.000). [/extract]
 
Vill du alltså ha domänsuffixet .sthlm eller varför inte .deeped (ett måste för [twitter]deeped[/twitter]!) så går det att ordna, för fjuttiga 1.2 miljoner. I rent reklamsyfte kan jag tänka mig att det är lite uppkäftigt att ha sitt eget prefix, kanske till och med större organisationer kan tycka att det är användbart, men för gemene man så blir det bara en soppa tror jag.
 
Visst finns det användningsområden som till exempel .shop och .tokyo som det ryktas om redan, men frågan är vad som händer när allt fler registrerar alla möjliga, och omöjliga, prefix? Kommer vi att orka leta igenom 167.234.981 suffix för att hitta just den receptsida vi hattade för ett par dagar sedan, men glömde att bokmärka?
 
Vad kommer att hända med domänbranschen i sig? Kommer den att förändras eller kommer den att bestå? Hur erbjuder du en registreringstjänst när antalet domänsuffix växer för varje dag som går och vem bestämmer över dom olika suffixerna när det gäller vem som får och inte får registrera domäner? Kommer marknaden för domännamn att falla som en sten eller kommer toppdomänerna att bli ännu mer attraktiva?
 
Frågorna är många och framtiden är precis så spännande man kan önska så här på en måndag på väg mot midsommar!
Jimi Wikman
HTML 5 är på frammarsch ordentligt och är du som jag van vid den strikta XHTML syntaxen så gissar jag att du också rullar med ögonen över HTML5's luddiga och ibland snudd på obegripliga standard, men visst finns det potential?!
 
HTML5 känns väldigt influerad av Internet Explorer och Microsoft med sina lösa regler och den där hopplösa "man kan göra lite som man vill" mentaliteten, något som förmodligen var XHTML's stora fördel när det petade ner HTML4.1 från tronen och skapade lite ordning i kodträsket. Nu är vi på väg tillbaka till ett mer avslappnat och förlåtande HTML som jag är inte helt säker på att jag gillar.
 
Det som jag däremot gillar är dom nya strukturtaggarna. Dom nya taggarna ger en ny dimension till div-itis sjukan där div taggar nästlas tills man får tunnelseende. Nu går det Vid första anblicken så ser dom ganska enkla ut, men sedan så kollar man specifikationen och då blir det plötsligt inte lika tydligt:


the footer element can appear at the start of its section when appropriate, such as in this case. (Using header in this case wouldn't be wrong either; it's mostly a matter of authoring preference.)
Trots den förvirringen som först uppstår så finns det några riktlinjer att gå efter och jag gissar att ju mer taggarna används desto tydligare blir det, men tills dess tänkte jag beskriva taggarna och hur dom är tänkta att användas, enligt mig.

Header
header beskrivs som "a group of introductory or navigational aids", vilket inte säger speciellt mycket direkt. Många tänker direkt på HTML dokumentets head tagg, även kallad MastHead, men i HTML5 så kan det finnas många headers och det är till och med rekommenderar att varje section ska ha en header och även article kan ha det om det känns lämpligt (luddigt det här). Namnet kanske får dig tt tro att det alltid ska ligga överst i ett dokument eller sektion, men det stämmer inte alltid utan det är beroende på innehållet, dvs var introduktionen eller navigationshjälpmedel finns.


A header element is intended to usually contain the section's heading (an h1 element or an hgroup element), but this is not required. The header element can also be used to wrap a section's table of contents, a search form, or any relevant logos.

Nav
Nav taggen är tänkt för olika delar av webbplatsen som länkar till andra områden på webbplatsen, något som vanligtvis brukar ligga som huvudnavigation i MastHead eller som en sidosektion. Nav kan användas på huvudnavigering och undernavigering, men bör inte användas på annat. I footern på en webbplats ligger det ofta navigering, men där ska nav inte användas utan footer taggen är tillräcklig.



Not all groups of links on a page need to be in a nav element — the element is primarily intended for sections that consist of major navigation blocks. In particular, it is common for footers to have a short list of links to various pages of a site, such as the terms of service, the home page, and a copyright page. The footer element alone is sufficient for such cases; while a nav element can be used in such cases, it is usually unnecessary.

User agents (such as screen readers) that are targeted at users who can benefit from navigation information being omitted in the initial rendering, or who can benefit from navigation information being immediately available, can use this element as a way to determine what content on the page to initially skip and/or provide on request.


Section
Section används för att gruppera olika sektioner av relaterad information. Section är förmodligen den tagg som kommer att användas mest som ersättning för en vanlig div tagg, som inte har någon semantisk betydelse, men den ska inte användas som en slags generisk ersättare. Section ska bara användas när det är logiskt att dela upp innehållet i sektioner, ungefär som om du skulle dela upp sidan i en punktlista med dom olika delarna på webbsidan. Något som är lite intressant med section är att det är helt ok att använda H1 taggar för varje sektion utan att därför bryta mot sidans semantiska uppbyggnad.


Authors are encouraged to use the article element instead of the section element when it would make sense to syndicate the contents of the element.
 
The section element is not a generic container element. When an element is needed for styling purposes or as a convenience for scripting, authors are encouraged to use the div element instead. A general rule is that the section element is appropriate only if the element's contents would be listed explicitly in the document's outline.

Article
Article används för "self-contained related content" vilket kanske inte alltid är helt enkelt att avgöra. Generellt kan man säga att innehåll som du publicerar styckevis i ett system, som nyheter, bloggposter osv kan använda article. Om innehållet skulle kunna syndikeras med RSS så är det med största säkerhet lämpligt att använda article eftersom article taggen är skapat speciellt just för syndikerat innehåll.


When used specifically with content to be redistributed in syndication, the article element is similar in purpose to the entry element in Atom. [ATOM]
The time element's pubdate attribute can be used to provide the publication date for an article element.

Aside
Första tanken var att aside är en slags sidebar tagg, men som många andra taggar så har namnet en lite annorlunda betydelse. Aside är tänkt för innehåll som är skild från huvudinnehållet. Det kan till exempel vara en sidebar, ett annonsblock eller undernavigation för sidan. Pullquotes är också något som passar väl i en aside tagg.


It's not appropriate to use the aside element just for parentheticals, since those are part of the main flow of the document.

Footer
footer associeras, precis som header taggen, med en viss position, men precis som med headern så är det innehållet som styr. Footer används för information om vem som skrivit en viss artikel, copyright information, länkar till relaterat innehåll osv. Kontakt information ska däremot inte ligga i en footer utan i adress, men adress i sin tur kan mycket väl ligga inne i en footer. Precis som med header taggen så kan det ligga flera footer taggar i ett dokument.


Contact information for the author or editor of a section belongs in an address element, possibly itself inside a footer.
 
The footer element is not sectioning content; it doesn't introduce a new section.
Jimi Wikman
[extract]En ganska kul funktion som jag nyss uppmärksammade är möjligheten att byta från albumläge till kommentarsläge i album på Facebook. Det gör det betydligt enklare att hålla koll på kommentarer i albumet.[/extract]
 
http://www.youtube.com/watch?v=fuOmG-7tgjI
Jimi Wikman
Idag börjar officiellt sommaren för mig för idag är första vardagen efter vårens Högskolekurser avslutats och det betyder att vi lägger i nästa växel och sätter fart med sommarens kurser och projekt.
 
Idag börjar jag med sommarens bestyr och det betyder att morgondagens Wordpress utbildning ska organiseras och veckans uppgifter för sommarkurserna i HTML5 och skriva för webben ska ska planeras in. Sommarens nästan vansinnigt roliga arbetsbörda ska sättas in i kalendern och det är äntligen, äntligen dags att bygga webbplatsen för Mortfiles!!
 
Jag har fått en knasig tanke i huvudet också att under sommaren bombardera med bloggposter i ämnena Photoshop, Wordpress och jQuery och då pratar vi inte nyheter eller reflektioner utan rent informativa poster. I Photoshop tänkte jag börja med en serie inlägg om hur man sätter upp och kommer igång med Photoshop, något som jag alltid saknat när jag själv tragglade igenom inlärningen av Photoshop.
 
När det gäller Wordpress så blir det liknande poster, dvs hur kommer man igång med Wordpress, tips och tricks och mängder av recensioner av olika plugins. Troligen en serie inlägg om hur man bygger ett Wordpress tema i samband med en liknande introduktion till HTML/CSS. Lite exempel på vad man kan göra med Wordpress, hur Custom Posts och dom nya posttyperna kan utnyttjas och självklart lite bevakning på bbpress som ett av dom få sociala plugins till Wordpress som faktiskt ser ut att fungera.
 
När det gäller jQuery så ska jag lära mig mer om det i sommar är tanken och även ha en eller ett par tävlingar med fina priser. jag är just nu omåttligt förtjust i enkelheten med jQuery Mobile och eftersom Javascript generellt blir allt mer ett naturligt inslag i en webbdesigners arsenal så tänkte jag ta sommaren till att ta mig tid att bli en Ninja även på JS med fokus på jQuery. Sen ska jag brodera in mitt HCJN (HTML/CSS/JS/Ninja) emblem på kallingarna.
 
I sommar kommer med största trolighet IPB 3.2 också, vilket blir en utmaning eftersom jag då måste bygga om webbplatsen igen med dom nya funktionerna. Då är jag glad att det går lätt att jobba med IPB och att innehållet på webbplatsen inte påverkas av ändringen.
 
Först tar vi dock en dusch och sedan sätter vi fart.
Jag älskar sommaren!
Jimi Wikman
[extract]Klout är en rolig liten tjänst som kikar igenom dina aktiviteter på Twitter, Facebook, LinkedIn och snart även FourSquare och sedan beräknar hur mycket du påverkar dina vänner och bekanta. Nu finns även ett tillägg till chrome för klout.[/extract]
 
Klout och deras Klout score är ett intressant system som kanske inte är helt rättvist eftersom det baserar sina värden på hur andra svarar på dina "handlingar" och inte egentligen om dina handlingar har någon genomslagskraft. Det betyder att varje gång någon gillar något på Facebook så ger det utslag eller om en tweet retweetas och så vidare.
 
Andra faktorer som hur stor räckvidd dom som retweetar eller gillar dina poster räknas också in och det ger en hyfsat träffsäker siffra på hur inflytelserik du är bland dina vänner och bekanta och vilken räckvidd du har när det gäller att få ut dina budskap i sociala medier. Det är inte helt perfekt, men ändå förvånansvärt träffsäkert om man kikar på vilka personer som får högre eller lägre värden.
 
Det finns ett tillägg till Chrome som jag favoriserar just nu som automatsikt lägger till Klout score till Twitter.com's flöde, något som inte bara ger ganska bra överblick av dina followers utan också ser ganska snyggt ut om jag ska vara ärlig. Själv har jag en Klout scoure på just nu (ska bli kul att se vart det hamnar om ett år tex) efter att jag la till LinkedIn där jag inte är så aktiv än.
 




Jimi Wikman
[extract]WooRank är en ganska enkel, men ändå användbar, tjänst som går igenom din webbplats och kikar på saker som enklare SEO, snabbhet och allmänt hälsotillstånd.[/extract]
 
Jag skulle vilja säga att WooRank är en ganska bra check för att se hur en webbplats mår och om det finns några problem som bör korrigeras. Enklare SEO saker som titel, beskrivning och lite kort om inlänkar är inte heller helt fel. För mig så visade den inte helt korrekt alla gånger och det var lite svajigt ibland, speciellt på Digg som varierade från 0 till 150 snåret. Den verkar inte heller hitta varken Alexa eller Compete, men överlag verkar den fungera fint.
 




Jimi Wikman
[extract]Igår höll jag en utbildning i Wordpress för den dynamiska trion på Mc-folket.se i Borlänge och frågorna haglade i takt med åskan och regnet utanför. [/extract]
 
Att hålla utbildning i Wordpress är inte någonting som jag ser som speciellt svårt eller obehagligt, kanske för att jag kan Wordpress utantill, kanske för att jag haft många utbildningar med olika kunder redan och kanske för att jag har så pass bra koll på Wordpress och alla plugins efter alla dom projekt jag haft och mina egna utforskningar så jag känner att jag har kontroll över situationen.
 
Igår höll jag ett par timmars utbildning i Wordpress för den dynamiska trion på MC-folket.se i Borlänge, något som kom ganska plötsligt. Utbildningen var lite annorlunda eftersom det redan fanns en befintlig sajt med plugins och det var många frågor som den mycket trevliga trion hade samlat på sig. Resultatet blev en hel del hopp mellan olika delar för att visa och förklara hur olika delar av just deras tema med plugins fungerade.
 
Nästa vecka åker jag tillbaka för omgång två och då blir det för den glade trion att själva sätta sig ner och börja använda systemet själva, fast först på en separat Wordpress installation så dom får prova på utan att riskera att förstöra sin webbplats om något skulle bli galet. Förutom Wordpress blir det även genomgång av Wordpress appen och hur den kan användas för att rapportera nyheter direkt på plats för ett evenemang.
 
Jag kommer helt klart att lägga till Wordpress utbildning av den här typen till dom olika tjänster som jag erbjuder och jag ska se över ett utbildningsmaterial nu över sommaren. Förmodligen kommer jag att skapa lite videomaterial också tillsammans med instruktioner och övningsuppgifter för direktförsäljning eller som komplement till en personlig utbildning. Kan bli ett välkommet tillskott i både kassa och nätverk kan jag tänka mig om det går bra.
Jimi Wikman
Idag drar flera stora företag, däribland Google, Facebook, Yahoo och Bing för att nämna ett par företag, igång med en 24 timmars global test av protokollet IPV6 och vi får se hur det påverkar dom tjänster vi är vana att använda dagligen.
 
IPV6 är den nya varianten av Internetprotokollen som idag helt domineras av IPV4. Internetprotokollen är dom protokoll som hanterar kommunikation på Internet när det gäller hantering av webbplatser (http) mail (smtp) osv. Kallas ibland för TCP/IP och ligger under nätverksskiktet om man gillar att brilliera med sin kunskap om OSI-modellen. Kort sagt så är Internetprotokollen IPV4 och IPV6 dom "regler" som gör att olika saker hittar rätt IPadress att hämta och leverera information till och från. Typ.
 
IPV4, som är det protokoll som vi använder idag har en begränsning på hur många IPadresser det kan hantera och där har vi passerat smärtgränsen för ett tag sedan, något som en övergång till IPV6 kan fixa. En IP-adress i IPv4 består av 32 bitar och begränsar protokollet till 4 294 967 296 unika adresser, av vilka flera är reserverade för speciella ändamål som exempelvis multicast och lokala nät. IPv6 använder 128 bitar långa adresser istället. Detta ger en teoretisk möjlighet för 340 282 366 920 938 463 463 374 607 431 768 211 456 unika adresser, något som borde räcka ett tag.
 
Problemet med att implementera IPV6 är att det fortfarande saknas kunskap och erfarenhet och många är inte helt bekväma att lämna sina trygga IPV4 modeller för en mer oprövad och faktisk lite mer komplicerad IPV6 modell. Därför försöker nu flera stora företag att med den här dagen dels försöka ge lite uppmärksamhet till IPV6 och dels att försöka få fler att våga prova hur det nya protokollet fungerar. Förhoppningen är att fler ska övergå till IPV6 när man väl provat på det.
 
Enligt IDG så finns det dock en risk att dagens IPV6 test ska störas av DDOS attacker, något som tyvärr blir allt vanligare. DDOS attacker kan bli mer påfrestande under dagens test eftersom IPV6 systemen gör att routrar och annan utrustning bearbetar mer data än jämfört med IPV4. Därför kan en DDOS attack bli mer påfrestande för systemet som drabbas.
 
Lite spännande tycker jag ändå och hoppas på ett lyckosamt test som får många att börja fundera på IPV6, speciellt här i Sverige så Eva och Patrik på Frobbit slipper dra hela IT-sverige i öronen genom utvecklingen.
Jimi Wikman