Jump to content

My Swedish Blog

This is my Swedish blog that is slowly getting updated from my old Wordpress page. I will continuously rebuild it here from scratch, which will take quite a lot of work to be honest, so be patient!
Igår på väg hem så såg jag en herre som långsamt gick runt på perrongen och sålda tidningen Situation Stockholm utan någon framgång. Trots detta var har artig och försynt och verkade inte tappa hoppet trots att han gick från nekande till nekande. Sådant berör mig och för första gången så beslöt jag mig för att köpa tidningen, inte av medlidande utan för att jag ville läsa tidningen och för att jag gärna ville köpa av just denna mannen.
 
Jag har sett dem stå och sälja sina tidningar när jag går till och från jobbet och jag har alltid tänkt att jag ska köpa en tidning, men det har liksom aldrig blivit av. Det är sällan jag har kontanter och det är sällan jag känner att jag kan/vill ta mig tiden för att stanna, något som jag alltid har lite dåligt samvete för. Igår så hade jag både tid och kontanter så det kändes så rätt att köpa tidningen som jag varit nyfiken på så länge.
 
Jag vet inte hur ovanligt det är att folk går fram och ber att få köpa tidningen, men när jag gjorde just det så fick jag först en väldigt förvånad min till svars och sedan ett leende som förmodligen skulle smälta permafrost. En kort förfrågan om priset och sedan ett utbytande av gåvor: en tidning till mig, 50 kronor till en mycket tacksam person som verkligen förgyllde min dag med sitt leende och tacksamhet. Tyvärr fick jag aldrig hans namn, men jag hoppas att jag ser honom igen så jag kan fråga då.
 
Nu när första köpet är gjort så kommer jag att fortsätta att köpa Situation Stockholm och ta med till jobbet så att andra kan se vilken trevlig tidskrift det är. Det är en så liten sak att göra och det kan betyda så mycket för de hemlösa som säljer tidskrifterna. Ett kort stop för att ge några få sekunders uppmärksamhet till utsatta människor som slåss mot sina demoner varje dag. En liten summa kontanter för mig och en liten stund av min tid kostar så lite, men är ack så värdefullt för dem som inte har det lika bra just nu.
 
Det enda jag ångrar med mitt köp igår var att jag betalde 50 kronor när jag lika gärna kunde gett 100 kronor...
Jimi Wikman
I morse damp det ner en notis i mitt Facebook flöde  om en tjänst vid namn Jumpstarter.io och som den early adopter jag är så surfade jag in för att ta en kik. Det jag fann var en trevlig tjänst med blixtsnabb uppsättning av bland annat Wordpress som passar perfekt för oss utvecklare!
 
Jumpstarter.io är en tjänst som låter dig skapa virtuella instanser nästan på nolltid.  Efter att du registrerat dig så kan du skapa projekt med en enkel klicktryckning och du kan välja blend flera olika projekttyper. Det inkluderar Wordpress, Drupal Twitter Bootstrap, Cake PHP, Codeigniter och HTML5 Boilerplate för att nämna några av de typer som du kan skapa.
 
När du skapat projektet, vilket går på en eller ett par sekunder, så får du uppgifter för att kunna komma åt filerna via SSH eller FTP. Du kan också sätta upp flera användare om du vill jobba på ett projekt tillsammans med några kollegor eller liknande.
 
Med Jumpstarter.io så tog det mig mindre än en minut att sätta upp ett Wordpress projekt, koppla upp mot Jumpstarter.io, ladda ner filerna i PHPStorm och börja jobba på ett nytt tema. Samma sak med Twitter Bootstrap eller någon av de andra projekttyperna.
 
För mig passar Jumpstarter.io perfekt för att sätta upp projekt där jag behöver snabbt ha en utvecklingsmiljö och när jag lägger in GitHub i ekvationen så kan jag alltså sätta upp ett projekt och skapa ett repository på under minuten och sedan börja jobba med att skapa nya roliga typer av utveckling.
 
Jag är mycket imponerad....och nämnde jag att det är gratis?
 
 
 
[video width=1280" height="720" mp4="http://jimiwikman.se/wp-content/uploads/2014/03/jumpstarter_-_a_next-generation_hosting_platform_1280x720.mp4]
 
 
 
 
Jimi Wikman
Om du som jag sitter ofta med näsan i CSS så vet du att det snabbt blir en ganska komplicerad massa av kod. I de fall då designen dessutom justeras lite här och där, dvs då du inte kodar för egen del utan mot en kund, så kan det dessutom lätt bli lite för många varianter på färger och liknande. Det är då det är skönt att kunna jobba med variabler och snippets av CSS som du kan återanvända i koden på ett enkelt sätt.
 
Under många år så jobbade jag med CSS utan en så kallad preprocessor, men på senare tid så har jag fastnat för SASS. SASS är kort och gott ett skal som du lägger på din CSS där du kan använda variabler och kodsnippets. Skalet processas sedan och variablerna omvandlas till vanlig CSS. Att jobba med variabler är mycket befriande då du har bättre kontroll på exempelvis fonter och färger vilket är trevligt om du som jag kommer från en design bakgrund, eller jobbar mot externa designbyråer där man nästan alltid får en grafisk profil som ska implementeras.
 
När du jobbar med SASS så skapar du en separat fil namngiven med .sass eller den nyare .scss ändelsen. I den filen skriver du css koden med variabler och sedan processar du den filen och får ut en vanlig .css fil med samma namn. Hur du sätter upp SASS beror lite på vilket operativsystem du jobbar i och vilken editor du jobbar i. Jag jobbar mest i en editor som heter PHPStorm på min mac och där är det väldigt enkelt att komma igång, speciellt om du som jag har tillägget Compass som automatiskt genererar CSS filerna när du arbetar.
 
När du jobbar med SASS så finns det flera saker som är användbara förutom att jobba med variabler, men vi börjar där. Här är en enkel början där vi definierar basfärgerna och grundfonterna:

$darkColor = #333333;
$lightColor = #dedede;
$backgroundColor = #ffffff;
$contrastColorLight = #4F80B5;
$contrastColorDark = #556270;
$fontStack = arial, tahoma;
$fontColorDark = #333;
$fontColorLight = #fff;
$linkColor = #333;
Utifrån detta kan vi nu börja skriva kod och använda variablerna i våra CSS expressions:

body{ background-color:$backgroundColor;
font-family: $fontStack;
color: $fontColorDark;
}
 
h1{
display:block;
background-color: $contrastColorDark;
color: $fontColorLight;
}
Detta genererar då följande CSS när vi processar SASS filen till CSS:

body{ background-color:#ffffff;
font-family: arial, tahoma;
color: #333;
}
 
h1{
display:block;
background-color: #556270;
color: #ffffff;
}
Vill vi sedan ändra en färg eller en font så gör vi det i variabeln och processar SASS filen för att uppdatera CSS filen med det nya värdet överallt där den är satt i koden. En ändring och du kan uppdatera dussintals eller hundratals med css expressions!
 
SASS kan mycket annat också som att nästla kod på ett mycket smart sätt, använda så kallade mixins för att lägga in hela snippets med CSS, modularisera genom att splitta upp i olika partials som sedan kan hänvisas in i koden vid behov, inkludera hela CSS filer som en del av kodmassan, använda extend funktionaliteten till att återanvända kod istället för att upprepa den och så klart den kraftfulla funktionen för att utföra beräkningar direkt i css för att exempelvis beräkna bredd och höjd i olika situationer.
 
Jag tänkte prat mer om dessa funktioner i framtida bloggposter om det är någon som tycker det verkar intressant?
Jimi Wikman
Under de senaste 2-3 åren har det blivit allt mer vanligt att se personer avsäga sig sitt Facebook konto,  eller andra sociala medier, med motiveringen att det tar för mycket tid och/eller för att det upplevs som att mer social aktivitet sker online än offline. Frågan är varför man väljer att göra något så drastiskt och vilka konsekvenser får det i framtiden?
 
Jag har en hel del vänner på Facebook. Vänner som jag aldrig trodde skulle uppskatta det som ett socialt medium har att erbjuda. Personer som är jordnära och sällan eller aldrig handskas med datorer eller smartphones. Dessa personer är inte de mest aktiva personerna i mitt nätverk, men ändå betydligt mer aktiva än vad jag kunde tänka mig för bara några år sedan. Ett fåtal av dem har nu börjat fundera på säga tack och adjö till Facebook med just motiveringen att det tar för mycket tid från att umgås "på riktigt".
 
För mig är det ganska intressant att personer som har ett stort socialt nätverk utanför Facebook upplever det som jobbigt att lägga så mycket tid på att vara social även där. Jag funderar på om det kan bero på ett behov av att hålla sig informerad som gör att dessa personer känner sig stressade på Facebook och att det leder till ett behov att logga in på Facebook i större utsträckning än andra? Eller kan det vara så att dessa jordnära personer är sämre utrustad för att kunna hantera det bombardemang av information som vi utsätts för på sociala medier?
 
På den andra sidan så har jag sett några som funderar på att dra sig ur Facebook med motiveringen att "det händer ingenting", dvs interaktionen med de vänner man samlat på sig känns ointressant. Visst kommer det en hel del saker som inte är speciellt intressant alltid, det är oundvikligt när du har många vänner då alla inte kan dela samma intressen som du har. Lösningen på det problemet är att prenumerera på sidor och personer som du finner intressant så att du alltid har intressanta saker i ditt flöde. I mitt fall så är majoriteten av inlägg från den typen av källor och jag använder Facebook både som en kontaktbok över vänner, familj och bekanta, men också som ett slags nyhetsflöde över ämnen som jag är intresserad av.
 
Att inte ha ett konto på Facebook är för mig som att bli lite smått handikappad då så många tjänster fungerar med Facebook och jag tror att mitt liv online skulle bli betydligt krångligare utan ett Facebook konto. Jag ser också Facebook som min främsta källa för samhällsinformation då jag oftast får nyheter och information om saker som händer långt innan tidningarna eller TV rapporterar om det. Jag får också betydligt större spektrum på informationen och inte bara den vinklade nyheten som gammelmedia ger. Därför ser jag det lite som att jag väljer bort information utan ett Facebook konto.
 
Att sociala medier är osocialt  i den benämningen att det sociala handlar om fysiskt interaktion står utom tvivel. Det var samma sak när telefonen kom och sedan när smartphone kom. Det blev helt enkelt lättare att interagera utan att behöva träffas och det blev också betydligt lättare att stämma träff med varandra. I mitt tycke så är det precis samma med sociala medier att det underlättar möjligheten till att träffas fysiskt. För mig är det betydligt mer naturligt att bestämma ett möte över Facebook, än över telefon till exempel. Sociala medier är dessutom överlägset när det gäller att hålla koll på vänner och bekanta och på så sätt hitta varandra fysiskt i mitt tycke.
 
I framtiden tror jag att personer utan kopplingar till sociala medier hamnar utanför det snabba informationsflödet som sker online och jag har redan sett exempel på personer som av olika anledningar vägrat skaffa Facebook konto som blivit socialt isolerade. Det blir också allt svårare att interagera med information online och i slutändan så kommer det betyda att den sociala samvaron blir mer fokuserad och därmed även mer isolerad.
 
Jag tror även att detta är ett tecken på att ett begynnande socialt problem börjar bli mer tydlig. Ett problem där vissa personer upplever sociala medier, och det snabba informationsflödet, som krävande och stressande och där vissa individer inte klara av att själva begränsa sin tid på sociala medier.
 
 
Jimi Wikman
När Tomas Tobé, utbildningspoltisk talesperson, kläckte ur sig sin groda om dataspelandets negativa påverkan på skolresultaten så öppnade det en rejäl proteststorm och med all rätt kan jag tycka. Att skylla dåliga skolresultat på någonting utanför skolans sfär är inte bara krystat utan det känns som en flört med osäkra föräldrar som har svårt att hantera sina barns förändrade sociala vanor.
 
Jag ska vara helt ärlig: grundskolan fungerade inte för 25 år sedan och den fungerar inte nu heller. Jag slutade bry mig om skolan i tredje, fjärde klass någonstans när min egen kunskap var högre än lärarnas ofta. Jag såg heller aldrig någon anledning till att läsa läxor när vi iallafall gick igenom allt på lektion, hade det i läxa, gjorde prov på det och gick igenom igen efteråt. Jag var också helt omotiverad av att plugga eftersom hela systemet är uppbyggt på kortvarig kunskap genom korvstoppning. Av den anledningen så hade tjejer oftast högre betyg än killarna när jag gick i skolan, detta trots att de 4 veckor senare inte skulle kunna svara på en enda fråga som kom på föregående prov. Kunskap för mig är långvarig och bestående och det var ytterst sällan det upplevdes i skolan.
 
När jag läste på högskola var det annorlunda upplagt. Där är det upp till dig att lära dig på egen hand och de seminarier som finns är till för att ställa frågor och för korvstopparna som inte klarar sig själva. Även här är det dock one-shot-one-kill som gäller, dvs du antingen klarar provet eller så gör du det inte och sedan behöver du aldrig tänka på det längre.  Ingenstans i skolvärlden så finns det utrymme för att testa bestående kunskaper, bara tillfälliga. För mig är det där som skolan har sin absolut största brist och har alltid haft det.
 
Sedan har vi hela frågan om varför läxor existerar över huvudtaget? Jag har aldrig förstått varför grundskolan ska utfärda läxor och ännu mindre varför skolan ska lägga ansvaret över ett barns utbildning på någon annan än utbildade experter? Som extra bonus och som ett sätt att få föräldrar att engagera sig i sina barns utbildning, visst, det är jag helt med på, men som en del i skolans utbildning? Aldrig. Utbildning ska skötas av kompetenta personer och jag ser det som ansvarsglidning att skylla på vad barnen gör på sin fritid som orsak till bristande resultat i skolan.
 
Alla som har någon pejl på situationen i grundskolan bör veta att den stora boven är inte vad barnen gör utanför skolan utan det faktum att lärarna i skolan trampar vatten i ett försök att försöka överleva den ökade arbetsbördan i skolan. Jag ser också en kompetensbrist hos många där teknik och hur unga idag tänker och interagerar helt går över huvudet på trötta och överarbetade lärare. Jag tror att många lärare idag har en stark önskan om att utbilda sig vidare, speciellt när det gäller saker som konflikthantering, teknik och framförallt psykologi där våra unga idag tänker på ett helt annorlunda sätt än vad min generation gjorde för 25 år sedan.
 
Idag, liksom för 25 år sedan finns det eldsjälar som lyser starkt inom skolväsendet, lärare som trotsar alla hinder och brister och som på 40 minuter kan väva en historia som bränner sig fast i elevernas själar. Dessa blir dock allt färre i alarmerande takt under ett för mig orimligt belastningssystem där lärare spenderar allt mindre tid på att lära ut och ett pedagogiskt system som allt mindre passar den nya tidens elever.
 
Dataspel är inte boven i detta drama, det är en förlegad syn på utbildning som varken engagerar eller förstår elevernas behov idag.  Boven är en skolledning och politiskt ansvariga som sitter långt från verkligheten så de inte ser hur dagens lärare tvingas bli administratörer och illa rustade barnuppfostrare istället för inspirerade mentorer för en intellektuellt stimulerad och utmanad framtida generation...
Jimi Wikman
Då är det dags att sätta lite fart på bloggandet igen då och vad passar bättre än att göra gemensam sak med andra bloggare och köra 100 dagar med minst ett inlägg på bloggen varje dag?! Det låter kanske lite knasigt, men jag är inte direkt känd för att alltid göra det normala utan vill gärna testa mina gränser. Så häng med så kör vi!
 
Jag har kikat på #blogg100 de senaste 2 åren som det har gått och alltid tänkt att i år ska jag vara med. Alltid har det varit någonting som ställt till det så jag har alltid missat att vara med, men inte i år. I år kör vi full fräs med lite kortare och några längre inlägg. Det blir lite nyheter, lite personliga reflektioner och en hel del relaterat till webbutveckling, test, arbetsmetodik och så klart en redig laddning om E-handel.
 
Är det något som du vill veta mer om eller som du vill att jag skriver om, så skriv en kommentar eller hör av dig till mig på sociala medier eller via mail. Jag har en hel del kunskap och erfarenhet, men det är inte alltid så lätt att veta vad just du vill läsa mer om. Skriv och lägg in en förfrågan så ska vi se om jag kan ta upp ditt ämne de närmaste hundra dagarna!
Jimi Wikman
Så var min tid i Inkclub projektet avklarat (för den här gången) och jag tillbringade förra veckan med nya utmaningar och spännande händelser, både som anställd på Brightstep och på det privata planet. Träningen svajar en del och rutinerna hoppar åt alla håll just nu när allt som var "vardag" ställs på ända igen.
 
Efter ett år på heltid som systemtestare, deploy manager, Digital River manager och gud vet vad på Inkclub så gjorde jag min sista dag den 14:e februari och återvände till hötorgsskrapan i förra måndagen. Osäker på vad jag faktisk skulle göra så skrapade jag ihop lite tid förra helgen på både Pricerunner och Kodmyran. Det är alltid kul när det går att ordna timmar med kort varsel och båda kunderna är ju riktiga favoriter som jag jobbat med länge nu. Kodmyran sitter jag dessutom med som kund privat också där jag skapar deras nya hemsida, så det blev extra grädde på moset.
 
Tillbaka på kontoret så blev det inte riktigt så lugnt som jag hade trott då jag officiellt sitter med i testgruppen där vi sitter med riktigt spännande utmaningar att introducera nya processer i vårt löpande arbete. Jag sitter även i vår nyformade GUI grupp där vi frontend utvecklare och designers träffas och utbyter kunskap samt att jag nu i veckan blev utsedd till ansvarig för Confluence och därmed sitter med i vår Atlassian grupp också. Det gjorde att det blev en del möten och jag behövde utvärdera ett par editorer för frontend utveckling och skriva en ganska lång retrospektive över Inkclub projektet.
 
Tanken var att testa Adobe Edge Code som verkar mycket lovande och som är riktigt strömlinjeformat och enkelt att arbeta med. Tyvärr så är AEC lite begränsat fortfarande och låst till UTF-8, vilket inte alltid fungerar. Exempelvis så kör Kodmyran med iso-8859-1 och då fungerade det inte med AEC fullt ut. Istället fastnade jag för PHPStorm (Kodmyran är ett PHP projekt) och efter en kort utvärdering så är jag nu helt såld på PHPStorm. Andra i GUI gruppen har kört WebStorm som är lillebror till PHPStorm med gott resultat. Efter att ha testat PHPstorm och satt upp ett arbetsflöde där jag jobbar lokalt mot Kodmyrans server och sedan kör med versionshantering genom ett privat repository på GitHub. Jag testade även att köra med både Dropbox och Google Drive som sekundärt repository med gott resultat.
 
Träningsmässigt så åkte jag på en liten förkylning förra helgen och därmed tog jag det lite lugnt förra veckan. Den här veckan är det tillbaka till gamla vanor och det känns skönt att kunna ta i ordentligt igen. Målet på 10.000 armhävningar går lite trögt och det känns som att det kan bli tufft att ta sig hela vägen till 100 kilo i bänkpress just nu, men skam den som ger sig!  Det är fortfarande en del fläsk på gubben, men det syns att jag tränat de senaste 10 månaderna iallafall och jag gillar det faktum att jag börjar få en liten vägkarta med blodådror på såväl armar som axlar trots fläsket. Jag kör vidare med sexor månaden ut och sedan ska jag nog ändra träningen lite igen. Förmodligen så kör jag en månad med dubbla rygg och bröstpass plus ett benpass där jag kör ett pass med tunga sexor och ett pass med lätta tjugor eller mer på bröst och rygg. Tanken är att slita sönder musklerna på sexorna och sedan pumpa in blod och syre med de lätta passen för att hjälpa till med återuppbyggnaden. Vi får se hur det går.
Jimi Wikman
Det är med viss skepsis och ett snett leende jag läser SVT's absurda tilltag att försöka hävda äganderätt för bilder som taggas med #mittos14 för någonstans så borde någon på SVT förstått att de är ute och cyklar när de försöker sig på att sätta upp ett "luftkontrakt" för att friskriva sig från att använda andras bilder. Det är lite humoristiskt och samtidigt lite tragiskt på något sätt.
 
SVT har alltså gått ut med ett slags "kontrakt" ungefär i samma stil som TV-licensen där man hävdar någon slags esoteriskt, generell äganderätt över alla bilder som publiceras med hashtaggen #mittos14. Precis som TV licensen försöker kringå teknikens framfart genom att hävda att alla apparater är TV apparater och därför ska betala TV licens så försöker nu SVT att "äga" en hashtagg och därmed tillskansa sig rättigheterna att publicera dessa bilder för egna syften, obegränsad i tid och utan ersättning till upphovsmakaren.


 
 
Den här texten känns skrämmande verklighetsfrämmande och det har verkligen en känsla av okunnig naivitet inför sociala medier alternativt ett rejält storhetsvansinne från någon som på fullt allvar tror att man faktiskt kan tilltvinga sig rättigheter över en hashtagg på sociala medier. Jag väljer att tro att det handlade om en liten tankevurpa från någon som antingen inte tänkte hela vägen eller som inte riktigt förstår sociala medier och dess hashtaggar.
 
Sedan detta uppmärksammades av bland annat Feber, Deepedition, fotosidan och Anders Sikvall med flera så har SVT backat och ändrat sin hemsida med en mer resonabel text som faktiskt kan fungera rent juridiskt. Jag ser det som en viktig indikation på att även stora och stela organisationer som SVT kan se reson och logik ibland. Nu får vi bara se om vi kan banka in samma vett i TV licensen och CopySwede också...
 
 
Jimi Wikman
En sak som jag irriterat mig lite på under 2013 är trenden att slå ihop trafik från smartphones och surfplattor till ett gemensamt begrepp: mobil trafik. Trafiken från dessa två källor är minst sagt olika så att slå ihop dem och sedan använda siffrorna som stöd för olika beslut känns lite märkligt...och fel.
 
Jag hörde frasen mobil trafik säkert 10.000 gånger förra året, oftast i samband med data från olika analysverktyg som stöd för olika beslut, som vart fokus bör ligga i marknadsföringen, ska det göras en responsiv sajt eller som något slags siande om kundbasens ålder(!!). Jag ser dessutom fortfarande artiklar om hur den mobila trafiken ökar och vad det betyder för e-handel bland annat, något som blir väldigt snedvridet för läsare som inte är insatt i ämnet.
 
Vad är det då som är så väldigt fel med att slå ihop trafik från surfplattor och smartphones, är det inte samma sak mer eller mindre? Den frågan har jag hört många, många gånger och det skär i mig varje gång. Trafik från surfplattor och smartphones är inte samma sak, något som vi tydligt kan se när det gäller till exempel konvertering där konverteringen på surfplattor stadigt ökar och konverteringen från smartphones minskar. Även skillnaden i beteende är stort, även om många svär på valfri avliden släkting att man minsann använder surfplattan och smartphones på exakt samma sätt! Vid frågan varför personen då ens har två enheter om man använder dem på samma sätt så kryper det fram att det är väl klart att man hellre luftbajsar och spelar Candy Crush med mobilen och att man hellre läsare böcker och tidningarna på surfplattan i soffan...osv. Case closed.
 
Något av det mest katastrofala jag sett var en ehandlare som beslutade att utveckla en mobilapp utifrån det faktum att 47% av trafiken kom från mobila enheter. Problemet var bara att 95% av den trafiken kom från surfplattor och inte smartphones. Konverteringen från smartphones var dessutom 0.02% i jämförelse mot 3.3% för surfplattor. Resultatet? Ett rejält hål i budgeten och en mobilapp som ingen använde och än mindre köpte genom. Den ehandlaren hade tjänat på att optimera mot surfplattor och vanlig webb istället...
 
Så jag hoppas att vi under 2014 kan komma överens om att det inte finns något som heter mobil trafik utan att vi har trafik från smartphones, trafik från surfplattor och trafik från laptop och stationära datorer. Jag vet att de flesta som jobbar med analysverktyg får kämpa hårt för att slå in detta i huvudet på kunder/chefer som gått loss på buzz-ordet "mobil trafik", så jag hoppas att vi kan få lite hjälp med att särskilja trafikkällorna bättre så vi blir av med detta hopplöst vilseledande begrepp!!
 
OK?!
Jimi Wikman
Adobe  Edge Code, baserad på open source projektet Brackets, är en fantastisk editor som verkligen får min kreativitet att gå i taket. Med en enkelhet som är uppfriskande över klumpiga system som Eclipse och funktioner som gör att jag kan se min kod i realtid på flera enheter samtidigt så kan jag ärligen säga att jag älskar den lilla editorn som ännu knappt tagit sina första steg.
 
Det var ett tag sedan jag först såg den första glimten av Adobe Edge Code och Brackets och redan då så var jag imponerad. En editor som är så snabb, enkel och anpassningsbar var helt enkelt förbluffande. Jag har suttit i många editorer under åren och de senaste åren så är det Eclipse och Dreamweaver som varit mina huvudsakliga editorer. Eclipse för att det är vad vi använder i jobbet och Dreamweaver för att det kommer med Adobe Creative Suite. Båda editorerna är väldigt kapabla, men precis som andra editorer som Netbeans och Visual Studio så är de alldeles fulla av funktioner som jag antingen inte behöver eller har tid att lära mig. Adobe Edge Code däremot har precis det jag behöver och sedan finns det en uppsjö av extra extensions om jag vill utöka funktionaliteten.
 
Funktionen att kunna expandera vilket element som helst och se CSS klasser inline som jag kan modifiera direkt i koden istället för att hoppa mellan filer är helt otroligt hjälpsamt. Autocomplete funktioner och codehints är förvisso ganska vanligt, men ändå ganska trevligt. Lägger vi till funktionen att kunna se ändringar live så att jag kan se layouten samtidigt som jag jobbar med koden så har vi en riktig vinnare, men det finns mer! Genom att inkludera Adobe Edge Inspect så kan jag se koden live inte bara på den skärm jag jobbar på, jag kan även utöka med ytterligare enheter så att jag kan se hur koden ser ut på ipad, galaxytab, iphone och valfritt antal android telefoner - samtidigt! Det blir inte bättre än så, speciellt om du sitter och jobbar med responsiv design eller måste se hur din design ser ut på olika enheter.
 
Nu är Adobe Edge Code fortfarande väldigt ung som system och har mycket utveckling som är pågående. En av de saker jag ser mycket fram emot är integrationen av Adobe Edge Reflow som ger ett visuellt interface för att jobba med media queries och olika upplösningar. En annan sak är något som kallas för Adobe Lens. Det låter användaren helt enkelt ta in en .psd fil i Adobe Edge Code och har sedan alla mått, fonter mm tillgängliga som code hints. Det är något liknande som CSS Hat, fast integrerat i Adode Edge Code. Överlag kan man säga att Adobe Edge Code är ett fantastiskt verktyg för frontendutvecklare, och det är ett verktyg som kommer att utvecklas mycket de närmaste åren.
 

Jimi Wikman
Kooperativa Förbundet (KF) säljer Bokus till Akademibokhandeln som ett led i sin strategi att fokusera på kärnverksamheten Coop. Kooperativa Förbundet är delägare av Akademibokhandeln vilket i sin tur ger ännu bättre förutsättningar för KF att på sikt även avyttra Akademibokhandeln.
 
I och med samgåendet mellan Akademibokhandeln och Bokia, som skedde för ett år sedan, är bokhandelskedjan på god väg mot det lönsamhetsmål som var en avgörande anledning till samgåendet. Genom att inte sälja Bokus till tredje part hoppas man göra Akademibokhandeln attraktivare och skapa förutsättningar för att utveckla sitt kunderbjudande ytterligare.


Vi har kommit fram till att det ur ett helhetsperspektiv är bättre att sälja Bokus till Akademibokhandeln än att sälja till en extern part. Vi kan se ett antal synergieffekter, inklusive kostnadsbesparingar, som kommer driva värde i företaget och därmed skapa ännu bättre förutsättningar att avyttra Akademibokhandeln på sikt, säger Johnny Capor, tf vd och koncernchef för KF, samt styrelseordförande i Akademibokhandeln AB.
 
När vi nu ser att Akademibokhandeln är på rätt väg kan bolaget ta nästa steg och utveckla sitt kunderbjudande ytterligare, i vilket kombinationen av butiker och nätbokhandeln får en viktig betydelse, fortsätter Johnny Capor.
Ett bindande avtal har skrivits mellan parterna. Affärens genomförande är villkorat av Konkurrensverkets prövning.
 
Akademibokhandeln ägs av KF Media AB (65%), Stiftelsen Natur & Kultur (11%), Killbergs Bokhandel AB (11%) samt ett 60-tal övriga ägare (13%). För mer information om Akademibokhandeln se www.akademibokhandeln.se.
 
Det här betyder att Akademibokhandeln kommer att ta ett ännu större grepp på onlinebokhandeln, något som kan vara ett viktigt steg när Amazon bestämmer sig för att ta steget in i Sverige på allvar. Själv tycker jag att det är ett inte helt oväntat beslut, men ändå lyfter jag lite på ögonbrynet då Bokus borde kunnat stå på egna fötter i in mening. Jag tror detta blir mycket bra för akademibokhandeln som nu blir en ännu större aktör på svenska bokmarknaden.
 
 
Jimi Wikman